Nåväl. Jag ville dra ut en tand (längst bak framför den utdragna visdomstanden, som gned och skadade denna tand så svårt att den genomlidit rotfyllning och med tiden gått sönder). ”Take it out”, sa jag och försökte låta dominant, men dominan Marta övertalade mig att behålla den. ”Den håller i ett par år till och tekniken går framåt så det vore dumt att ta ut den.”

Jag blev ordinerad att börja smaska i mig fluortabletter. ”Lägg en i käften när du går och lägger dig – ett hemligt trick som susen gör”, kvittrade vackra Marta.

Eftersom jag, trots min bestämdhet, har en undergiven ådra så ilade jag bums iväg till apoteket. Fluortabletter, hälsosamma piller och Salivin inhandlade jag. Plus Brun utan sol-kräm. Ja, nu sitter jag med BUS i trynet, som vore året 1997. Ni tror kanske att tricket att snärja en stilig brassehunk är att när man först träffas vara snygg och parant för att sedan sluta bry sig och sakta men säkert fula ner sig. (Vi ser dem överallt, de gråa mössen som i träningsoveraller rullar ner till lokala pizzerian.) Men nej, detta är helt fel taktik. Man bör nämligen börja som rugguggla – ful men smart och rolig – för att sedan fräscha till sig allt eftersom. Då blir man ju konstant bara bättre och snyggare och hunken imponeras gång på gång och han lämnar en aldrig.

Lyssna och lär.

Jag vill helt enkelt lugna dig som är nervös inför tandutdragning – det m å s t e inte vara jobbigt och smärtsamt. Det k a n gå superlätt!

1. Väntrum. 2. Rädsla i väntrum.

Läs även andra bloggares åsikter om visdomstand, tandutdragning, tänder, tandläkare

Hursomhelst.

Det var ingen match. Det gick bra och snyggt blev det.

Därefter skulle tand-Marta gräva upp en bit skelett eller tand (ingen vet) som hon på röntgen för en månad sedan såg att hade blivit kvar eller uppstått, efter den där tanden som hon drog ut för ett år sedan (haha, på DAGEN faktiskt, ser jag nu).
Ja, det var bara det att det visade sig vara svårare än väntat. Marta vände och vred, bedövade mer och mer och till slut var hon alldeles svettig och ja, hon avbokade kvällens ”utekväll med tjejerna” då hon blev så utmattad av det hela. För att inte tala om hur jag kände mig. Trots SÅ HÄR mycket bedövning så gjorde det ont och jag var helt finito när jag till slut gick därifrån.
Fick se den där lilla biten hon opererat bort och den var verkligen liten som en kattand, men ack så besvärlig.

Därefter gick jag hem till granngrabbarna (fjärde kvällen på raken) för att hämta Sebbe, men blev kvar för bedövande spritrunda. Gjorde mig gott.

Nu är jag hemma med min värkande käft. Dock med ny, fin krona.

Hej håret.

Fru Fredag klampar in på skyhöga stiletter. Hallå ungdomar, väser hon med whiskystämma medan hon med de välmanikyrerade fingrarna puffar upp den fräsiga frillan.

Frillan ja, jag förstår att ni gått som på nålar. Förmodligen har ni häckat här och tokklickat på ”uppdatera” i hopp om att den nya frippan ska dyka upp på bild. Och här är den nu. Njut.

På det privata planet kan jag avslöja att jag igår var hos tandläkaren (igen). Sent på kvällen hoppade jag upp i portugisiskans tandläkarstol och jag njöt för fulla muggar.

Därefter spontanträffade jag en kamrat på favoritkrogen och njöt helt andra muggar (som inte var fulla särskilt länge).

Ja, och så händer det en hel del kanske väldigt trivsamma saker. Jag tror att helgen blir mycket händelserik och förlösande.

Njut fredagen.

(Ser fram emot att kunna öppna kommentarerna igen så småningom – jag förstår att ni har väldigt mycket att säga! Jag är dock inte där ännu, ty jag orkar inte med all ondska.)

Ni vet ju hur sällan jag storsmilar offentligt.

Säg gärna hej till mina nya tänder och ännu nyare glasögon.
Aj aj, sicken lång men effektiv runda jag drog på stan. Ja ni förstår; jag gillar ju inte att ränna runt på byn i allmänhet och jag ogillar väldigt starkt att ‘shoppa’. Därför planerar jag allting till punkt och pricka – idag började jag på Drottninggatan och arbetade mig fram längs gator och gränder tills jag kom till slutdestinationen på Regeringsgatan.

Jag vill prisa min nya fantastiska tandhygienist Nasrat som gjorde ett strålande jobb. Dessutom var hon glad och käck och besvarade ordentligt mina många frågor. (Ja, Nasrat är slöjbärande muslim – hon visar tack och lov sitt vackra ansikte – och jag förstår ju att ni tror att jag ogillar muslimer bara för att jag inte är crazy about Islam, men så är det inte. Ni är bara fördomsfulla och trånga i huvudet, era as.)

Vidare vill jag tacka optiker-Theo. Aj aj, en sån läcker-smäcker mulattpuma. Frågan är bara om du flirtade eller inte. Skönt var det i alla fall när du smekte mina tinningar.

Avslutningsvis vill jag tacka Prada för de eleganta bågarna. Oj oj, så stiliga de är.

Hemma och lunchar. Snart ut och iväg igen…

Därefter tog min trivsamma portugisiska tandläkarinna en titt på ”mitt problem”, skrapade lite tandsten från en tand (och bokade in mig hos hygienisten nästa vecka) och lade nån gegga på problemområdet som vi ska titta närmare på om två veckor, ty vi behöver en hel timme för det ändamålet, så det var bara att boka om.

Väldigt dyrt.

Inte undra på att Svenne ler sitt tandlösa smil.

Hemma nu efter min andra vecka som pursvensk måndag-fredag-arbetare. Det känns ashärligt! Ska jobba några timmar hemifrån nu, men sedan börjar HELGEN.

*Trycker 2*

Hej, det här är Denise och jag önskar dig hjärtligt välkommen till XXX. Vill du veta våra öppettider, tryck 1. Vill du avboka din tid, tryck 3. Vill du lämna bekräftelse på skickad kallelse, tryck 4. Du kan även vänta kvar, så kopplas du automatiskt till vår kundservice.

*Trycker 2*

Hej, det här är Denise och jag önskar dig hjärtligt välkommen till XXX. Vill du veta våra öppettider, tryck 1. Vill du avboka din tid, tryck 3. Vill du lämna bekräftelse på skickad kallelse, tryck 4. Du kan även vänta kvar, så kopplas du automatiskt till vår kundservice.

*Väntar kvar*

*Upptagetton*

(Denise – what kind of bullshit name is that anyway?)

Hon satte igång och det gjorde mer ont än förra gången. Det knakade och brakade och jag svettades och då och då skrek jag till. Plötsligt var det över och jag kände mig alldeles matt och nu står jag här och väntar.

Oj.

”Du behöver inte betala idag”, sa kassagrabben just.
”Varför inte då!?”, flämtade jag korkat.
”Du har varit här så många gånger bla bla bla”.

Nu har jag ett hål i käften och jag hoppas vid min Skapare att jag nu kan GÅ VIDARE.

Låt mig berätta lite kort om min helvetestand. Det är tanden framför den utdragna visdomstanden i nedre käken som vi snackar om. Innan visdomstanden drogs ut för en… 7 år sedan eller så.. så tryckte den sig snuskigt mot tanden framför. Ja, den fick sig många smällar helt enkelt och den lagades för många år sedan men nu visade det sig alltså att en rotfyllning var det enda rätta.

På grund av att visdomstanden gnagt sönder halva tanden så är den väldigt tunn på bakre sidan och förmodligen, säger tandläkaren Marta, lyckas bakterier ta sig in i kanalerna genom just den tunna lilla tandväggen. Därför ilar jag gång på gång till tandläkaren med samma gamla smärta.

Idag kom en annan tandläkare in för att ge Marta en extra hand. Hon var lite halvsvensk/halvösteuropé och hon BRANN för sitt jobb. Ja, denna unga fräscha böna ÄLSKAR tänder. Det är så lustigt med människor som BRINNER för något. Puss på dem. Hursomhelst. Hon rådde Marta att lägga in SCHLUMSKA eller nåt liknande. Haha, ja, det hette ungefär så. Jag vet inte om schlumska var detsamma som det ”POISON” som Marta lade in i tanden. Ja, ”it will poison the tooth”, sa hon.
Och så fick jag antibiotika. Och jag ska tillbaks om två veckor.

Och undrar ni nu varför vi inte helt sonika har dragit ut tanden så beror det på att Marta (29) sa till mig: ”Du är fortfarande ung. Lyckas vi fixa denna tand så kommer du kunna ha den kvar i många år framöver!”

Jag tror att Marta sa, när jag låg där omtöcknad med en massa, jag säger MASSA, saker i käften, att jag inte behövde betala nåt idag (eftersom hon gjorde samma sak som förra gången). Jag kilade i alla fall bara hem utan att ta vägen förbi receptionen. Hoppas jag inte hörde fel/hallucinerade. Vill inte bli sedd som en sån som inte gör rätt för sig!

Nu väntar jag på att min danska hundvakt ska flytta in. Han smsade och undrade om jag behövde nåt från affären, fastän jag just skrivit att jag bjuder på middag.
Surt och kort svarade jag: ”I COOK. U EAT!”