Kim Milrell.se

Hej, det här är Denise och jag önskar dig hjärtligt välkommen till XXX. Vill du veta våra öppettider, tryck 1. Vill du boka en tid, tryck 2. Vill du avboka din tid, tryck 3. Vill du lämna bekräftelse på utskickad kallelse, tryck 4. Du kan även vänta kvar, så kopplas du automatiskt till vår kundservice.

*Trycker 2*

Hej, det här är Denise och jag önskar dig hjärtligt välkommen till XXX. Vill du veta våra öppettider, tryck 1. Vill du avboka din tid, tryck 3. Vill du lämna bekräftelse på skickad kallelse, tryck 4. Du kan även vänta kvar, så kopplas du automatiskt till vår kundservice.

*Trycker 2*

Hej, det här är Denise och jag önskar dig hjärtligt välkommen till XXX. Vill du veta våra öppettider, tryck 1. Vill du avboka din tid, tryck 3. Vill du lämna bekräftelse på skickad kallelse, tryck 4. Du kan även vänta kvar, så kopplas du automatiskt till vår kundservice.

*Väntar kvar*

*Upptagetton*

(Denise – what kind of bullshit name is that anyway?)

Like

Unlike

Här står jag och väntar på att få betala.
Jag kom till tandläkaren som sa att hon kunde försöka ”rotfylla och stänga” men att det fortfarande (detta var mitt sjunde besök sedan december) såg illa ut. ”Just get it out”, sa jag tufft. Jag har dragit ut två (visdoms)tänder tidigare och det var inget man gjorde bara så där, samma dag…
”Okej, jag ska hämta mina instrument”, sa portugisiskan som jag för övrigt tycker mycket om.
”Så vi ska dra ut den nu!?” flämtade jag.
”Ja, eller är du inte psykiskt förberedd?”
”Äsch, just get it out”, upprepade jag.

Hon satte igång och det gjorde mer ont än förra gången. Det knakade och brakade och jag svettades och då och då skrek jag till. Plötsligt var det över och jag kände mig alldeles matt och nu står jag här och väntar.

Oj.

”Du behöver inte betala idag”, sa kassagrabben just.
”Varför inte då!?”, flämtade jag korkat.
”Du har varit här så många gånger bla bla bla”.

Nu har jag ett hål i käften och jag hoppas vid min Skapare att jag nu kan GÅ VIDARE.

Like

Unlike

Aha, ni undrar hur det gick hos tandläkaren! Jo, det gick väl som vanligt. Jag måste säga att jag gillar min portugisiska tandläkare. Hon känns bra på det hon gör och hon verkar ENGAGERAD och INTRESSERAD och hon förklarar LAGOM mycket vad det är hon pysslar med i käften min.

Låt mig berätta lite kort om min helvetestand. Det är tanden framför den utdragna visdomstanden i nedre käken som vi snackar om. Innan visdomstanden drogs ut för en… 7 år sedan eller så.. så tryckte den sig snuskigt mot tanden framför. Ja, den fick sig många smällar helt enkelt och den lagades för många år sedan men nu visade det sig alltså att en rotfyllning var det enda rätta.

På grund av att visdomstanden gnagt sönder halva tanden så är den väldigt tunn på bakre sidan och förmodligen, säger tandläkaren Marta, lyckas bakterier ta sig in i kanalerna genom just den tunna lilla tandväggen. Därför ilar jag gång på gång till tandläkaren med samma gamla smärta.

Idag kom en annan tandläkare in för att ge Marta en extra hand. Hon var lite halvsvensk/halvösteuropé och hon BRANN för sitt jobb. Ja, denna unga fräscha böna ÄLSKAR tänder. Det är så lustigt med människor som BRINNER för något. Puss på dem. Hursomhelst. Hon rådde Marta att lägga in SCHLUMSKA eller nåt liknande. Haha, ja, det hette ungefär så. Jag vet inte om schlumska var detsamma som det ”POISON” som Marta lade in i tanden. Ja, ”it will poison the tooth”, sa hon.
Och så fick jag antibiotika. Och jag ska tillbaks om två veckor.

Och undrar ni nu varför vi inte helt sonika har dragit ut tanden så beror det på att Marta (29) sa till mig: ”Du är fortfarande ung. Lyckas vi fixa denna tand så kommer du kunna ha den kvar i många år framöver!”

Jag tror att Marta sa, när jag låg där omtöcknad med en massa, jag säger MASSA, saker i käften, att jag inte behövde betala nåt idag (eftersom hon gjorde samma sak som förra gången). Jag kilade i alla fall bara hem utan att ta vägen förbi receptionen. Hoppas jag inte hörde fel/hallucinerade. Vill inte bli sedd som en sån som inte gör rätt för sig!

Nu väntar jag på att min danska hundvakt ska flytta in. Han smsade och undrade om jag behövde nåt från affären, fastän jag just skrivit att jag bjuder på middag.
Surt och kort svarade jag: ”I COOK. U EAT!”

Like

Unlike

Jo, det var underbart att jobba hemifrån hela gårdagen och jag skulle gärna göra det till en vana. Dock skulle jag sakna alla givande konversationer med kollegorna. Som i morse…

Klockan hann inte ens slå sju innan vi var igång med vårt vulgära fredagssnack, lesbianen och jag.
Vi talade om tandläkarbesök och rotfyllningar.

Lesbianen: Man måste nog vara lite sadistiskt lagd om man väljer att bli tandläkare. Lite som med gynekologer… Det är nåt skumt med dem.
Jag: Jo… Jag undrar alltid hur tandläkarna själva gör med sina tänder… Om de är maniska.
Lesbianen: Ja, de lär ju vara fixerade vid den egna munhygienen. Men jag hade faktiskt en tandläkare en gång, som hade riktigt fula tänder.
Jag: Å andra sidan så måste man ju inte ha fin fitta för att bli gynekolog.

Like

Unlike

Låt mig berätta om hur födelsedagen har utvecklat sig hittills.

Jag har fått en massa hälsningar, på många många olika språk. Det blir så när man mer än gärna doppar limpan i främmande, exotiska grytor. (Uppdatering: det var inte meningen att få något så härligt att låta så äckligt.)
Väldigt mycket mazal tov och congrats och grattis och jag blir glad eftersom födelsedagen alltid varit något av en akilleshäl.

På lunchen gick jag till tandläkaren (medan raring-Dansken kom förbi och tog en frusen promenad med Sebbe).
Samma procedur som förra gången, i käften, fast mycket värre. Den portugisiska tandläkarinnan sa (på vacker engelska): ”Ok Kim. Jag måste döda nerverna med elchocker – annars kommer du bara gå runt och ha mer ont”. Jag blev rädd men det visade sig att elchockerna inte var någonting i jämförelse med hur det kändes när hon rotade runt i den öppnade tanden innan jag fått dem (fy tusan vad ont det gjorde).
Medan jag låg där med min 35-kris så samtalade läkaren och sköterskan om att sköterskan, som skulle fylla 26, var gravid och att läkaren, 29, inte alls var redo för eller sugen på att skaffa barn. ”Jag är inte särskilt moderlig.”
Jag våndades.

Efteråt gick jag med mitt bedövade ansikte till apoteket och köpte en massa smärtstillande.

Därefter till systembolaget där jag köpte koshervin (min nya favorit Yarden Mount Hermon Red) – men jag behövde INTE visa legitimation.

Nu jobbar jag färdigt och sedan går jag hem.
Idag tog jag även sista spadtaget för mitt ena uppdrag som jag nu sätter punkt för. Mer om det nån annan gång.

Keep kicking it, babes.

Like

Unlike

Tandjäveln gjorde riktigt ont hela gårdagen. Ja, den där som jag fick lagad förra veckan (det var en gammal lagning som gått sönder och jag trodde då att det var det som gjorde ont).
I morse ringde klockan fem i nio och nio prick ringde jag och fick en akuttid. När jag lade på undrade jag lite varifrån mitt solskenshumör kom. Jag hade kvittrat och skojat till det lite i telefon nämligen; mycket olikt mig. Sedan gick allt som på räls. Lämnade Sebbe hos Polaren och gick till käftis – den här gången en trevlig stor donna med östklingande namn. Det blir rotfyllning. 2800 kr. Nästa behandling på min födelsedag. Det gjorde redigt ont när hon rotade i käften min och bedövningen ville inte ta. Detta är för övrigt ett genomgående tema i mitt liv och i min personlighet; jag behöver mycket av allt. Jättestarkt kaffe, extremt kryddad mat, mycket sprit i drinkarna, det tyngsta sömnmedlet som finns på marknaden, de värsta antidepressiva osv. Efter fyra feta sprutor kände jag till slut äntligen inte så mycket. Skönt efteråt. Skönt att ha ett bedövat ansikte, att inte känna smärta.

Efteråt träffade jag Sebbe och Polaren och vi strosade från Odenplan till Gamla Stan och vidare till Slussen där det vankades mat. Tunnbrödsrulle med sojakorv för mig (45 kr) – jag vet att ni undrade. Det blev inte så mycket mat dock, eftersom jag inte riktigt kunde kontrollera fejset och maten rann hit och dit och jag bet mig såklart i läppen och.. ja.
Därefter superstros på Söder. Fram och tillbaka, fram och tillbaka. Avslutningsvis promenerade Sebbe och jag hem och nu ska han sova och jag sitter och hoppas att bedövningen inte släpper än på ett tag… Hoppas även att pillren jag äter för foten verkar även mot käftsmärtan när den kommer.

Ikväll kanske jag tar på mig finblusen och går på ARABISK BÖGKLUBB. Ja, i Stockholm finns allt.
Älska Stockholm!

Like

Unlike

På väg till tandläkaren. Akut. Vill bara visa mina naturliga lockar – fattar ni hur stolt jag är över dem?

Like

Unlike

Jag bad er att ge mig en rubrik, så skulle jag skriva ett inlägg i ämnet.
Här kommer ett nytt inlägg i serien, önskat av veteranbloggaren Jontas.
Det går för övrigt fortfarande bra att önska!

Min okända defekt

Naturligtvis var det svårt för mig att bestämma vilken av alla hundratals defekter jag skulle komma ut med. De psykiska lämnar vi därhän och istället attackerar vi en fysisk defekt.

Ni undrar med all säkerhet varför jag aldrig ler på bild (klart ni gör), för ler gör jag verkligen nästan aldrig. Kanske smilar jag. Men inte mer än så. Inte ens IRL.
Låt mig berätta att det beror på en ful, utstående kindtand. Ja, helt klart ett enormt komplex. Hatar tanddjäveln. När jag var barn fick jag tyvärr ingen tandställning (eftersom jag alltid är så lagom: lagom fula tänder, lagom lång, lagom ful, lagom smart, lagom kul, lagom allt) och nu ser vi (jag åtminstone) resultatet. Min syrra däremot, som hade något galnare gaddar än jag, fick äran att plågas av dessa välgörande metallkonstellationer och hennes käft är idag perfekt. Raka, vita tänder har hon. Och man och barn har hon också. Hon lever ett perfekt liv så jag skyller min misär på min djävla tandDJÄVEL. Aaaargh!

När jag besökte min förra tandläkare – den där oerhört attraktive kroatiske fotbollsspelaren – frågade jag om vi möjligen kunde göra något åt eländestanden. ”Nej”, sa han, ”det verkar onödigt. Tanden din ger käften lite personlighet”.

Personlighet my ass.

Japp, naturligtvis är han min före detta tandläkare. Inte för att jag kickade honom utan förmodligen på grund av att han inte stod ut med att stirra på helvetestanden ens en gång per år (så hur kasst mår inte jag då!).

Puss.

Like

Unlike

Första lediga dagen inleddes med ett tandläkarbesök. När jag på julaftonskvällen satt på jobbet och åt ett vingummi (!) lossnade en bit av rotfyllningen som gjordes av Hunktandläkaren i november. Skulle egentligen dit i eftermiddag men blev i morse väckt av telefonen. Tandläkaren (den nye mannen, som vi kan kalla Tandläkargamlingen, som jag aldrig träffat och skulle bli patient hos eftersom Hunktandläkaren ju så sorgligt slutade) var tyvärr sjuk. Jag kund få en ny tid hos en tredje för mig ny tandläkare; Tandläkarinnan, om jag pallrade mig dit ögonaböj. Så det gjorde jag.

Och jag vill säga att vi bondade riktigt fint (det hjälpte nog lite att hennes tandsköterska var en ung, ärtig fjolla). Jag fick således genast förtroende för Tandläkarinnan och det är ju inte ofta det händer eftersom folk i allmänhet är galna och jag hyser ju inga direkt varma känslor för mänskligheten (vilket gör sådana här tillfällen – då man ska träffa någon ny – jobbiga).

Jag kom visst av mig lite där. Hursomhelst. Ja, en bit av rotfyllningen hade mycket riktigt lossnat med det var inte så farligt sa hon men lade ändå på en ny fin, liten bit så nu mår jag prima. Tack och lov tog hon inte betalt heller. 3500 i november fick liksom räcka.

Jag blev på så bra humör att jag bokade en ny tid redan nästa månad. Hunktandläkaren sa nämligen att jag borde kolla upp en grej. Så det ska jag göra. Hos Tandläkarinnan. Jag gör härmed slut med Tandläkargamlingen utan att jag ens träffat honom. Hans ålderdomliga namn skvallrar om att vi inte skulle komma överens.

Like

Unlike

Hemma igen. Å, jag fick uppleva sån där smärta jag önskade. Kände hur den mycket fina och trevliga tandhygienisten gjorde mig gott.

Tyvärr fick jag inga piller.
Jag fick inte ens betala på faktura vilket lett till enorm fattigdom. Ni vet – är man “vanlig” löntagare är två tandläkarbesök samma måndad (eller vecka i det här fallet) ett besök för mycket.
Så nu ska jag städa och sedan sätta mig på balkongen och glo resten av månaden. Jag är redan trött på det.

Like

Unlike

Morgonkaffe innan jag ska till tandhygienisten. Hade riktigt ont i natt igen och jag hoppas behandlingen jag får idag är riktigt smärtsam. Det känns lite som att ju mer ont det gör desto mer nytta gör det. Så ge mig svår (övergående) smärta, tack. Och piller.

Sebbe fick plötsligt för sig att det var helt okej att slå en stråle mot min nytvättade gardin, som i sin tur glatt sög åt sig vätskan. Aaargh! Det är en pärs ibland.

Det är väldigt varmt ute redan. Ser fram emot att komma hem, fixa i ordning hemmet och sedan slöa på ballen. I skuggan naturligtvis.

Hej hej.

Like

Unlike

Hurra. Jag fick en tid hos tandhygienisten redan imorgon. De lär väl bända upp mitt tandkött och spola rent med en massa härliga, starka vätskor. Kanske får jag piller med trianglar på med mig hem. Det vore ju bra för då kan jag knapra på dem hela helgen istället för att hälla i mig sprit för att orka med eländet.

Gladare än på länge.

Like

Unlike

Så jag började dagen med att gå till tandläkaren. Hade så ont i natt. Det konstiga var att jag hade ont både i över- och underkäken. Det visade sig att jag inte hade några hål – däremot en tandköttsinflammation. Ursprungligen bokade jag min tandläkartid för att en bit av en rotfylld tand lossnat men den ville de inte göra något åt idag. Är det inte märkligt att när man ringer och bokar en tid “för att jag vill få en rotfylld tand lagad” eller “jag har ett hål som jag vill få lagat” – att man ändå alltid bara får komma på undersökning för att därefter boka en ny tid för att få felet åtgärdat!? Om man vet vad problemet är, kan man inte åtgärda det direkt då? Är det ytterligare ett sätt att suga åt sig cash? Eller vad!? Mycket irriterande. Speciellt då man, som jag, inte kan gå ifrån jobbet hur som helst utan måste ta ut semestedagar för sådana här saker.
Nu ska vi strosa ner till Söder. Ikväll berättar jag om fågeldramat.

Like

Unlike