Jag köper väldigt mycket musik (eftersom musik, mat och män är livet) (och Sebbe såklart, men hans namn börjar ju inte på M, så…) och jag blir jädrans sur och tvär när jag sett fram emot ett skivsläpp som sedan skjuts upp.
Annat var det på det glada åttiotalet; hette det att ”LP:n släpps den 4 mars” så fanns det i butik runt lunchtid den 4 mars.
Sådan ordning råder inte längre.
Jag bokade ett album och såg fram emot att finna det på hallmattan, men nej (ja, favoritartisternas musik köper jag fortfarande helst i CD-format). Det kom ej. Releasedatumet är framflyttat och jag är grinig och laddar ner låtarna illegalt från nätet. Hur kriminellt är det egentligen? Jag har ju trots allt redan bokat plattan. Jag väntar ju på den.
Jag undrar bara. Har ju haft viss ”kontakt med polisen” den här veckan, vilket trogna läsare kunde läsa om i gårdagens skyddade inlägg.
På baren/klubben Elsker. 1. På väg ”hem”. 2. Dagen efter. Tillbaks till min nya, hälsosammare livsstil. Jag öppnade en butik: Kiman Woman. Ja, eg. skulle den heta Kimman, men norrmän stavar ju lite som de vill. På väg till tåget. Kameror överallt. Apropå att de stavar lite som de vill… Så är O det nya NY? Nej, det vill jag inte påstå. O är inte ens det nya H:fors, men likt Helsingfors är Oslo förmodligen en riktigt härlig sommarstad! Ska jag åka tillbaka? Ja! Under sommarhalvåret. Rekommenderar jag staden? Ja, Oslo passar mycket bra som weekendresemål. Vanja Vehnäjauho har en fråga: Jag är en tjej på 25 och jag älskar att shoppa. Vad finns att handla i Oslo? Berätta! Vanja! Som du ser på bilden ovan så köpte jag följande: en sån där hängande torkställning för trosor och strumpor, diskborste, hårschampo, nagelborstar (trepack – räcker livet ut), tigerbalsam, kökssvamp, 3 eleganta ljus… jag har tappat ordet… som man har ljus i. Sebbe fick norska karameller (populära).
Ja, det är sådant här man ”shoppar” när man är i min ålder och position.
Igår skrev jag om försäljarna som står vid butikernas utgångar och idag måste jag erkänna att på grund av vattendramat kunde jag ej laga min medhavda lunch och på grund av samma drama hann jag inte längre än till närmsta butik – dvs den med försäljarna. Förlåt.
Men! Idag var jag ingen mes.
De två försäljarna (ca 23 ”jordsnurr”, uppenbart glada i sport, öl och fitta) i mun på varandra: Tja! Jag: Hej. Försäljarna: Läget? (AS IF THEY CARE!) Jag: Sätt er ner så ska jag berätta! Försäljarna: Eh. Jag: Alltså. Jag blir så trött. För det första så är det januari – bara en sån sak. Sedan kommer jag till jobbet och ser fram emot de där första, lugna morgontimmarna men det visar sig att vi har en vattenläcka så alla dundrar in på kontoret och det är stort drama och golvet måste brytas upp och bla bla bla. Mitt eget kaffe är slut och företagets smackar äcklo, men det går ner. Vidare håller jag på med en rotfyllning som kostar mig tusentals och åter tusentals kronor och det verkar fortfarande inte vara bra för jag har fortfarande ont i tandjäveln och till råga på allt så lossnade en urgammal lagning från samma tand. Fatta. Vad har jag gjort för att förtjäna detta? Jag är mycket noggrann med mina tänder; jag borstar och använder tandtråd och bakteriedödande crap men ändå har jag alltid problem i käften. Nån som borde få mina tandproblem är den där araben som kontaktade mig och bjöd ut mig efter att ha sett mig på arabfesten strax före jul. Honom sprang jag på på krogen för ett par veckor sedan och honom var jag tvungen att dumpa där och då på grund av hans vidriga andedräkt.
Och mer då? Jo, Mirandra i Sex and the City säger att hon håller på att bli galen efter att inte ha haft sex på tre månader. Som om tre månader vore något att gnälla över!
Vidare ska jag åka till Oslo snart och naturligtvis passar tidningarna där på att publicera Muhammedteckningarna just nu så nu kanske det smäller när jag är där och jag har ingen lust att kola i Norge. Hallå! Och alla idioter stör mig som fan! Folk bara skräpar ner och tänker inte längre än den snoriga näsan räcker och sedan sitter de hemma och kollar på Paradise Hotel hela kvällarna och de har ingen aning om vad som händer i världen och i politiken men ändå har de en massa värdelösa åsikter om saker och ting och jag blir så trött! Hör ni det? TRÖTT!
Sen röstar de på (sd) och gnäller om att muslimer är så pucko när de är ute och skjuter med sina gevär upp i luften när de firar nåt, och ja, jag tycker det är jäkligt töntigt och primitivt men skillnaden mellan mig och svennebanan är att jag tänker lite längre; exempelvis på att den dagen på året då Svenne super ner sig som värst så tycker han att det är en jättegod idé att gå ut och smälla en massa patetiska smällare. Dagen efter gråter han ut i media då han förlorat armar och ben. Så ni ser; han är lika töntig och primitiv han. Så FAN vad trött jag är på mänskligheten och NEJ, jag vill inte ha vad det nu må vara för skräp som ni försöker pracka på mig. NEJ TACK!
Nej, nu måste jag gå och mikra min lunch. Arbetet kallar.
***
Eller så lyfte jag bara upp handen och sa: ”Nej tack. Nej tack. Nej tack!”
Den sista gången med så irriterad/sur/otrevlig ton att även jag själv blev förvånad.
Ni kanske drar in några kronor men ni förlorar desto mer. Sanna mina ord.
Jag talar om de vidriga försäljare som ni tillåter hänga vid era utgångar. När vi har handlat vill vi inte bli påhoppade av dessa parasiter! De smörar och åmar sig och de är ofta visuellt mycket attraktiva. Känner mig hånad av dem! Lite som när det visar sig att en krogflirt egentligen är ute efter ens vän.
Trodde det var en fas, men nej. Nu känner jag mig tvungen att överge Ica Nära på Sveavägen på grund av dessa påflugna lismande sol-och-vårare. Förrförra veckan var det nån pillerförsäljare. Förra veckan nån mobilabonnemangskrängare. Den här veckan… ja, jag vet inte ens vad grabben ville lura på mig; jag blundade och sa ”nej tack!”
Så kan det gå. Släng ut dessa jobbiga typer så kommer jag, och många med mig, tillbaka till era butiker.
Tills dess: TTYN.
Som sagt: jag är en värdelös shoppare, men jag lyckades bränna nästan hela presentkortet och jag är SÅ nöjd. Ja ja, skratta ni, men 1) jag kollade faktiskt på det där sängbordet (som jag inte ska äta frukost på, utan ha datorn på) redan för en månad sedan och jag ville verkligen ha det, och 2) jag behövde verkligen en bestickkorg. Och eftersom den där transsexuella jobbade bakom kassan så var jag tvungen att köpa den just där och då. Så det blev en underbar grön!
Nästa ämne.
Förutom att det är bra för det egna psyket att blogga så träffar man så många härliga (och mindre härliga, det ska erkännas men förträngas) människor.
Ex. en finemangfin läsare som läste om min extrema kärlek till låten Tachlom, by the one and only Dana International, som jag bloggade om för ett tag sedan. Vips hade jag den osläppta engelska versionen Dream On, Dream i min inkorg och jag är glad som ett bortskämt barn på julafton. Ja, det var den låten som gav mig inspiration till den kommande (andra) tatueringen som jag skrev om nyligen och till min enorma glädje är den engelska texten (jag har naturligtvis STUDERAT den hebreiska mycket noga) ganska trogen originalet. Och inte minst: favoritraden ur låten, som är den blivande tatueringen, är kvar! Jag blev så glad att jag var tvungen att spela in ett videoklipp och youtuba! Så här ser jag ut när jag sitter hemma i köket och DIGGAR. Verkligen diggar. –>
If you dream it means you’re still alive.
Fantastiskt! Simpelt men djupt. Love it.
Nästa ämne: jag ska på fest! Bara så där! Woohoo. Måste svida om och dra. Men…
… Jag avslutar med Dagens mail (eg. en Facebook-konversation, men whatevah): jag älskar kött, röstar blått o aldrig varit någon större fan av schlager. kommer du ens vilja träffa mig då jag väl e hemma?
/Hunk
Svar: Du får äta vad du vill as long as jag slipper tillaga det. Hoppas du röstar fp då. Jag vill inte ha en schlagerbög. Tycker om kontraster.
Vi är i Gallerian och jag har lyckats handla upp mitt presentkort. Endast 5 kr kvar!
Vi älskar Stockholm då man kan springa på Gudrun Schyman i Gamla stan och bakom kassor jobbar transsexuella utan att väcka uppmärksamhet/ses som freaks och på gatorna kan även bögar promenera hand i hand.
Love it.
Nu mötte Sebbe en chihuahua i flott blus. De hälsade och nosade men snart blev chihuahuan sur.
Love life.
Dessa finns i en butik mittemot den där vulgära, primitiva klubben på Regeringsgatan. Jag vet att du vill ha dem då jag kan din eleganta stil. Skynda fynda.
Det fanns en tid då jag var mycket aktiv på Tradera – jag både köpte och sålde så det stod härliga till. Nej, jag är egentligen ingen auktionsälskare eftersom jag är otålig och vill veta här och nu om jag får köpa en pryl eller inte, och inte minst så vill jag ha klart för mig hur mycket affären kommer att gå på.
Därför använde jag gärna Köp nu-funktionen, även om priset i och med detta kunde komma att bli en smula högre än vid en lyckad auktion.
Mina bästa köp är inte helt otippat Madonnarelaterade – både guldskivan för Frozen och boken Sex kom jag över på Tradera – men jag har även fyndat ljuvliga Kylie-plattor som är mycket svåra att få tag på (tänk exempelvis den argentinska utgåvan av LP:n (bara en sån sak!) Rhythm Of Love – med spanska titlar och allt).
När jag sålt prylar har det oftast flutit på utan problem men jag minns en gång då en karl försökte skinna mig ordentligt. Han var mycket amatörmässig och jag anmälde honom bums. Det var jag inte ensam om och vips var han avstängd från tjänsten.
Nu var det ett par år sedan jag senast sålde någonting på Tradera, men jag är lite sugen på att göra comeback. Inte minst så vill jag bli av med min gamla Mac som står hemma och tuggar damm. Den är enorm och väger mer än en hel karl så om någon bara ville hämta den så skulle jag se det som en lyckad ”affär”.
Som uppmärksamma läsare känner till så ogillar jag starkt att handla kläder. Bra då att min vän Modegurun har en mycket flott befattning på modeboutiquen runt hörnet. Jag klev helt sonika in och sa: “Hej hjärtat. På lördag ska jag gå ut och dricka cocktails och jag behöver en ny outfit. Någonting nytt. Någonting som inte är jag.”
“Det fixar vi”, sa Modegurun och släpade mig fram och tillbaka i boutiquen i 45 minuter.
“Först måste vi finna ett par byxor, som vi kan utgå ifrån”, domderade han. “Vad säger du om dessa?”
“Wow. Helt galna! Inte alls jag.”
“Och de är smala så de kommer att framhäva din vackra röv!”
“Dem tar vi.”
“Så där ja”, sa Modegurun. “Nu behöver du en ny överdel.”
“Ja, du känner mig”, sa jag vist, “så du vet ju att det inte bara kan vara en tråkig blus. Den måste b e t y d a någonting.”
“Ja, jag vet. Den måste antingen vara en smula provokativ, konstig eller kanske ha ett vackert och/eller djärvt budskap.”
“Exakt så.”
Vi fann den perfekta t-shirten. Inte alls jag. Eller kanske jag för ett decennium sedan.
Skorna var värst. Vi kollade och testade och de som hade passat min nya outfit fanns så klart inte i min storlek. Jag har ju en jättes fötter. Till slut fann vi tack och lov ett par väldigt okimmiga skor. Jag är mycket nöjd. Speciellt med rabatten.
Tack fining för att du klär mig så vackert!
Först fyllde jag på SL Access-kortet (wow!). Därefter sprang jag till mataffären och handlade lunch + mat hem och knapriga saker åt Sebbe. Sedan köpte jag fyra färgglada t-shirtar och tre par glada herrunderbyxor. Vidare till Apoteket för lite nyttigheter. Snabbt tillbaks till kontoret för sallad och energidryck (behövdes idag).
Nu jobbar jag ivrigt och pratar lite med Y. Därefter hem och lite senare… kommer en rapport om vad jag gör.
Det blev en ny dator – en halvbillig Dell (byter märke varje gång datorn lägger av).
Nu en miljard saker att installera.
Jobbigt. Men kul också. Som att inleda en ny relation.
Jag har äntligen börjat packa upp. Shoppade mer än vanligt: 4 t-shirts (+ en som jag fick av Y. Fick även en kofta som han hade i Stockholm. Han sa då, när jag provade den: “den passar dig bra. Du får den när du hälsar på mig.” Och det hade han inte glömt.) Vidare: 14 ljuvliga cd-skivor, en chanukkia + en låda ljus, två halsband, två iPhoneskydd, glasunderlägg, ett fett Chailjus, assnygga disksvampar, en väggprydnad + nyckelringar så klart. :) Och en antibakteriell kräm för tatueringen.
…Och jag är så lycklig. Jag vill inte åka hem imorgon. Ja, jag saknar Sebbe jättemycket – men han kan väl komma hit. :-)
Jag är så kär i Y. Inatt när jag kom hem och kröp ner bredvid honom… Det är liksom livet. Det bästa.
Y var lite orolig i de arabiska delarna av Jerusalem igår. De är, trots att de är israeler, tydligen inte alltid helt vänligt inställda mot judarna. Oh, this drama. Y var väldigt nöjd över att strosa runt med sin Stockholmväska med min reseguide i högsta hugg. Ivrigt rabblande alla svenska fraser han kan.
Han är allt jag vill ha. Jag älskar honom. Och nu ska jag shoppa.
Eftersom jag ogillar att handla kläder går det undan när jag väl gör det. Jag kollar på nätet. Tänker. Kollar igen. Gör upp en plan. Sedan drar jag. Snabbt och smärtfritt ska det gå. Idag utnyttjade jag lunchen till shopping.
- Det blev nya promenadskor – att de är bekväma är väldigt viktigt i min situation.
- Ett par rätt heta jeans – eftersom min kropp är gubbig är de alltid överlånga. Det finns tyvärr inga alternativ.
- Tre t-shirts – en grå, en gråblå och en snorgrön. Samtliga v-ringade. Jag älskar v-ringat.
- Elegant svart Nike-väska. Rymlig men ändå inte för stor.
- Köttbullar åt Sebbe. Det är dags för avmaskning så jag trycker in tabletterna i köttbullar. Annars blir det svårt att få honom att svälja dem.
Ja, nu skuttar jag runt halvnaken här på kontoret. Och testar och speglar mig, drar in magen och spänner mig.
Åh, vad jag älskar Lagerhaus. Tittar runt på deras hemsida och jag blir ju glad i själen av deras fina färgglada prylar.
När Y var här köpte han ett nytt duschdraperi i nämnda butik (se bild) så nu kan han säga saker som “glad anka”, “elak anka” osv.
Mycket rart.
Ja, allt är rart idag.
Jag är på bra humör men sitter ensam instängd på kontoret så jag vet inte riktigt hur jag ska kunna leva ut mina lustar. Utanför ser jag vackra människor strosa i solen på Regeringsgatan. Jag vill följa med dem.
Och ingen bloggar och ingen läser, eftersom det är fredag. Skärp er.
Dagens lunch tillbringade jag på apoteket. Det är så härligt att storhandla där då allt känns nyttigt, reko och bra.
En massa krämer och salvor blev det. Både nyttiga och sköna. Jag upptäckte till min förfäran när jag kom till jobbet att jag tagit ur alla mina läppcerat, lypsyler och trutkrämer ur väskan (jag har oftast tre aktiva stift åt gången) så därav brådskan till apoteket.
Därefter blev det ett väldigt nyttigt mål mat (min syster inspirerade) och en promenad genom city, som bjöd på bland annat ögonkontakt med en vardagsklädd Pekka Heino.
Hej. Idag gör vi Södermalm. Y fyndar på Sneakers & Stuff. Han har noga prickat i sin Stockholmsguide vart han vill gå. Oj. Nu tittade han upp och sa nåt rart. Mhmm. Han är fin. Mums.
Jag kilade ner till Hemköp för att inhandla allt som behövs under den stundande helgen då jag får utländskt finbesök av Grönis (som jag fikade med en gång i fjol). Med två fullproppade papperskassar (allt ryms tyvärr inte i min omtalade tygkasse) gick jag vidare till nästa mål men olyckan var framme och handtaget på den ena gick av. Jag fick således kånkbära den ena kassen på ett sådant där amerikanskt vis tillbaka till kontoret och armarna höll på att gå av.
Därefter bar det av på nytt. Gick för att handla gin. Inne i butiken satt Sebbes avlägsna släkting i en kundvagn och han/hon var så söt att jag inte kunde sluta glo. Drabbades av plötslig Sebbelängtan. (Bara ett par timmar kvar!) När jag kom ut på gatan mötte jag… ingen mindre än Ankie Bagger! Woohoo. Hon tittade in i mina blå ögon och jag in i hennes sneda. Jag log nog lite till och med.
Sedan gick jag för att handla lypsyl. Jag är ju lypsylberoende, det är bara så, och har oftast tre aktiva stift på gång men nu upptäckte jag precis att alla sjunger på sista versen. Tanten i butiken verkade inte vara vid sina sinnens fulla bruk. Hon småsluddrade och sa konstiga saker och slängde mynt omkring sig. Drama!
Men ååå att ingenting kan gå smidigt och smärtfritt.
Jag pallrade iväg och köpte en ny mus på lunchen, då min nuvarande har ett extremt irriterande glapp i sladden.
Och så fungerar inte den nya!
Den lyser inte ens. Det går att klicka men den rullar inte alls.
Aaargh! Nu måste jag gå tillbaka. Som om jag inte har annat att göra.
Update: Hurra! Fick pengarna tillbaka och köpte en annan mus. Mycket fin. Lite vinröd. Den fungerar finfint!
Jag är så lycklig (över så lite). Försök photoshoppa och pillra med html-koder med glapp i musen.
Jag fann till min enorma glädje ett älskat åttiotalsalbum på iTunes Store. En platta jag har i LP-format och när jag previewade låtarna i iTunes märkte jag till min stora sorg att de blandat ihop ett par låtar (artisten har två olika låtar med samma titel på två olika album). Vad skulle jag ta mig till?
Jag kontaktade både iTunes och Mariann Grammofon.
Nu väntar jag på svar!
Update: OMG. Nu har jag fått maila på nytt då jag upptäckte ännu fler fel. Fy tusan! Allt måste man hålla koll på själv.
Update 2: Mariann Grammofon hänvisade mig till Warner Music. Har mailat.
Update 3: Svar från iTunes:
Hello Kim,
My name is ***** and I understand the song “Stanna” is mislabeled. The order containing this song is currently processing. Your request is flagged for follow-up and I will contact you once I have more information about your order. Please note that processing can take up to five business days from the date of purchase. Thank you for your patience in this matter.
Idag har jag shoppat! Något som händer ovanligt sällan faktiskt. Bland annat besökte vi Ullared! I förväg tänkte jag kaxigt att jag kanske kunde finna ett par vita t-shirts där åtminstone men hey, så fel jag hade!
Råhärliga plagg till underbara priser och mor och far sa; “ta vad du vill ha”. Och eftersom min ekonomi varit katastrofal det senaste året fann jag en massa plagg. Det blev bland annat; många ljuvliga t-shirts, ett par byxor, två par herrsmåbyxor, en luvtröja och så en flytande tvål (!) och lite till.
Idag shoppade jag alltså. Som vanligt i turbofart eftersom jag verkligen inte gillar att handla kläder.
På en halvtimme hittade jag i alla fall en jacka (äntligen en simpel helsvart utan konstiga detaljer), tre tröjor (likadana i olika – jordnära – färger) och en väska som var så ful att den blev snygg (lite grön/beige med ett fack med jobbiga metallspännen som lås). Jag ville verkligen ha den.
Jag vet inte hur många meddelanden jag fått på den-där-siten-där-alla-har-en-sida-ni-vet de senaste dagarna. JÄTTEMÅNGA. Dessvärre har de alla varit från helt anonyma avsändare, dvs såna utan bild på sig själva och med minimal om ens någon presentationstext. Dessutom har de alla skrivit ungefär samma sak (”söt kille”, “vad snygg du är” eller “hallå snygging”).
Mitt standardsvar har således varit; “Tack, hur snygg är du då?”.
Det bästa med att jobba i city är att man kan göra saker på lunchen. Idag shoppade jag. Följande blev det;
- Randig tröja
- Randig tröja (andra färger)
- Randig tröja (ytterligare andra färger)
- Vit basic t-shirt
- Svart basic t-shirt
- Mössa
- Halsduk
- Snus
- En flaska vin
- “Vitaminer och mineraler för vegetarianer”
- Koffeintabletter
- Lunch (fetaost- och olivlasagne) (jättefet)
- Middag (fetaostsallad) (inte så fet)
När jag kom tillbaka till kontoret hade jag tio minuter kvar av lunchen så då åt jag.
Nu sitter jag här och väntar på att mitt livs första koffeintabletter (2 st) ska kicka in.
Dagens mail:
Hej Hej! Jag är en 19årig kille som kalalr mig straight men alltid fantiserat om att suga av någon. Jag är i sockholm nästa helg. Intresserad? jag är seriös. hör av dig, jag kan suga av dig. Hej hej bara avsugning förresten, inget mer. c
Jag har precis varit och hämtat ut ett paket. Det innehöll det absolut coolaste jag någonsin köpt och jag slogs om den på en auktion. Vad det är kan jag inte avslöja ännu eftersom den kommer att “avtäckas” på min fest. Men jag kan säga som så att den som sett tavlan som hänger ovanför min soffa; den är inget jämfört med mitt nya kap! Jag tror jag måste försäkra den.
Förresten; jag talade med en trevlig man igår, som jobbar på tidningen Sköna Hem. Berättade om mina ljuslila väggar, mörk(are) lila gardiner och röda soffa och jag fick veta att det var helt rätt. “Lila kommer starkt i år”. Så det så.
Tusentals inlägg + kommentarer försvann i den beryktade bloggkraschen. Inläggen kommer tillbaka, kommentarerna inte. Sådant är livet.
Jag håller just nu på att lägga ut alla gamla inlägg, så följer du mig via RSS och tycker att det rasslar till lite väl ofta i inkorgen så vet du varför.
Lösen till skyddade inlägg får trogna läsare genom att maila kim@kimmilrell.se
Like
Senaste kommentarer