Här börjar en ny serie på KM.se! Woohoo! Fanfarer och applåder.
Säg hej till: SAKER JAG INTE FÖRSTÅR.
Seriens första inlägg passar bra in under denna Freaky Friday!
Varför botoxar och restylanar man sönder sitt ansikte om man envisas med att inte färga det gråa, stripiga burret? Jag förstår inte.
Ämne 1: Rädsla.
Jag uppmärksammar inte ofta nog det faktum att jag har en vakthund hemma. I natt sov han borta och jag var mörkrädd och låg sömnlös och darrade som det berömda asplövet. Jag hörde ljud och jag var tvungen att ligga åt andra hållet i sängen för att jag skulle kunna se om någon klev in i rummet. Jag kunde heller inte ha armen dinglande utanför sängkanten eftersom jag ”såg framför mig hur någon skulle greppa tag i den”. Usch och fy. Och jag kunde inte heller köra in öronpropparna eftersom jag inte ville riskera att plötsligt slå upp ögonen och se en huligan med lyft yxa intill min säng. Huvaligen.
Jo, Sebbe har sovit borta många, många gånger men oftast på grund av att jag varit på ungdomligt partaj. Jag har således varit lite rund under fötterna (och därmed tuff och kaxig) när jag kommit hem. Nu var det inte så. Nykter och rädd låg jag i bingen.
Idag kommer Sebbe hem igen. Ser fram emot det.
Ämne 2: Hår.
Lesbianen på jobbet säger att min nya frisyr (eg. en repris från 2007 – se här) får mig att se ut som vore jag 22. Det känns skönt när det kommer från en 21-åring! Skönt är det också att dubbel trippelhakan så här års kan döljas under en halsduk.
Ämne 3: Kärlek. Läs om det i det förra inlägget, tack.
God lördag!
(Först och främst: bloggen är fortfarande seg pga Loopia.) Jag arbetar och tittar på Gokväll där det talas om Arktis och isbjörnar. Mycket spännande! Ännu mer spännande är det att Melodifestivalen börjar i afton; jag är mycket nervös! Eftersom detta kulturspektakel är det bästa som händer under hela året (är jag rädd) så har jag skaffat mig helt nytt mellohår! Och på bilden får ni en preview. En så kallad förhandstitt! (Observera schlagerbögsplutet!)
Jag försöker att inte läsa för mycket MF-relaterat eftersom det publiceras bilder och detaljerade MF-rapporter och jag vill vara fördoms- och spoilerfri i afton. (Artisternas bloggar kollar jag dock in då och då men tyvärr blir jag ofta irriterad då många av dem skriver illa och verkar älska särskrivning.)
Jag TROR att mina favoriter i afton framförs av Jessica, Jenny Silver och Salem Al Fakir och kvällen kommer jag att tillbringa med mellocirkusen i norra Stockholm.
Nåväl. Nu ska jag jobba vidare. Är det någon som vill ta en lunchpromenad med mig och Sebbe (alternativt fria till mig) så finns jag klockan 11:30 vid Hötorgets tunnelbana, uppgång Malmskillnadsgatan.
Note to self: glöm inte att tömma hårddisken på dvd:n så att årets mello kan spelas in! GLÖM HELLER INTE ATT STÄLLA TIMERN! Glöm heller inte att ladda jobbmobilen eftersom du lovat att per telefon ”gå igenom några annonser” mellan klockan 19 och 20. Under tubresan till festen alltså. Glöm inte, i melloyran, att du ska arbeta!
Läs även andra bloggares åsikter om Melodifestivalen, hår
Igår kommenterade hela fyra personer min minimala hårfärgsändring.
Jag gick som i en chockartad dimma hela dagen. Det fanns en tid då jag var mycket aktiv med mitt hår (my finest feature) och jag kunde gå från blont till svart utan att någon reagerade. Nu däremot… Nu är de inte vana vid förändringar, ty på ålderns höst ogillar man lätt alla typer av förändringar.
De som kommenterade det hela var för övrigt:
- heterosexuell kvinna, ca 43
- heterosexuell man, ca 32
- heterosexuell kvinna, ca 37
- shemaleälskande man, ca 34
Varken bögen (ca 40) eller heterograbbpolaren (ca 26) sa någonting. Den förstnämnde skulle inte märka ens om någon genomgick en könskorrigerande operation och den senare… ja, jag vet inte. Han är så blyg och rädd för mig. Igår när han kom in i köket, där jag stod och rotade, så sa han inte ens hej. Så rädd är han. Jag vände mig om och såg att han grävde i fruktkorgen. ”Frukt är godis”, väste jag och gick. ”Ja”, hörde jag honom pipa medan jag susade iväg längs korridoren.
I afton bestämde jag mig för att bli av med mina två gråa hårstrån. Sagt och gjort; nu har jag en elegant guldbrun hårfärg. Gemene man ser ingen skillnad, men det gör jag och det är huvudsaken i mitt Nya Hälsosammare Liv Med Positiv Livssyn Och Allt. Jag var tvungen att censurera inte bara mig själv, utan även tavlan jag har på väggen. Annars raderas förmodligen bilderna från pryda Photobucket. Hoppas ni inte känner er lurade på ett par schyssta lökar och en oväntat hårig fitta.
Igår, efter att jag i två timmar suttit och beundrat Snyggojudens extrema skönhet, gick jag på herrarnas. Kastade en blick i spegeln och sa spontant till mig själv: ”Fy fan vad ful du är”. Jag insåg där och då att steg ett till ett hetare yttre var att raka av mig håret igen. Sagt och gjort. När Hundvakten i eftermiddags lämnade Sebbe bad jag honom att befria mig från de älskade lockarna (nu vet jag iaf att de finns där!) och nu ser jag återigen ut som en korgosse.
Uppdatering: varför heter det korgosse och inte körgosse? Och varför heter det sydost och inte sydöst? Jag kan inte riktigt acceptera det då det helt enkelt känns fel och… patetiskt.
På väg till tandläkaren. Akut. Vill bara visa mina naturliga lockar – fattar ni hur stolt jag är över dem?
Jag vill bara säga godmorgon. Har varit uppe sedan halv fyra för att få håret på plats. Nu kan dagen börja.
Lyckan är stor när jag vaknar och inser att jag fått naturliga lockar i håret. Det är de små sakerna, som egentligen inte alls är särskilt små, som gör livet värt att uthärda.
Ni tror att det bara är att resa sig ur sängen och gå till jobbet men ni har fel. Det ligger mycket slit bakom min genomtänkta frisyr.
Ikväll dammar jag av dansskorna!
Det känns lite nervöst då jag inte har varit ute på evigheter.
Det är oerhört tidskrävande att göra sig i ordning för en kväll på byn, speciellt om man satsar på att ha det största håret på bygget. Dammade även av både fönen och locktången för att få den rätta känslan.
Kläderna är noggrant utvalda (inkl. herrunderbyxorna) och hunden är utmattad efter jättepromenaden i skogen.
Oj oj. Nu måste jag få i mig lite vin så jag slutar hacka tänder.
Gays can be so mean!
Jag bad er att ge mig en rubrik, så skulle jag skriva ett inlägg i ämnet.
Här kommer ett nytt inlägg i serien, önskat av den hete Ponte.
Det går för övrigt fortfarande bra att önska (i kommentarsfältet)!
Hår på bröstet
Mycket svårt ämne, men jag ska fatta mig kort och koncist.
För det första: don efter person.
För det andra, eftersom jag själv är väldigt monchichiaktig och därmed vet att det är ett helvete att bli av med eländet, är det bäst att acceptera eventuell behåring (åtminstone när det gäller den egna kroppen).
Jag vet inte riktigt vad jag tycker om patthår. Faktiskt.
Jag vet dock att jag rent estetiskt ogillar ljust kroppshår. Ska det vara hår så ska det vara svart eller åtminstone mörkbrunt. Annars får jag lätt kväljningar.
Jag står till och med ut med ett oansat KÖN om busken är mörk. Annars får jag kväljningar (igen). Nu var det dock inte kön vi skulle tala om (det gjorde vi ju igår), så tillbaks till pattarna.
Grundregler:
Detta var ännu ett högklassigt inlägg på Kim Milrell.se. God onsdag!
Läs även andra bloggares åsikter om hår
Igår kväll hade jag ett gäng viktiga blogginlägg i huvudet. Sådana som skulle förändra världen, vilket ju trots allt är målet med denna blogg. Dessvärre hade min dator kapats av en sovande hund, så jag kunde inget göra. När jag vaknade i morse ruskade jag på huvudet för att se om jag kunde locka tillbaka de viktiga inläggen men det gick inget vidare. Allt som återstod var ett stort hår. En man. Inte som i mann alltså, utan som i maan.
Idag talar vi hår på kontoret.
Chefen klev in och utbrast: ”Vad söt du är!” Hon pekade med sitt välmanikyrerade, åttiotalsbrunbrända finger mot mitt måndagsfluff.
”Ska du ha långt hår nu?”, fortsatte hon.
”Jag vet inte vad jag ska ha”, svarade jag.
”Page kanske?”
”Hahaha”, skrattade jag rått. ”Nej! Det är så väldigt nittiotal!”
Sedan gick hon.
Dansken nöjd med maten.
Nu ut med Ofir. 30 min sen, men har såklart meddelat.
(Som ni ser så lägger jag ner mycket tid på mitt hår nuförtiden.)
…Så jag kilade ner till byns pizzeria och hängde med grabbarna. There is a new sköka in town.
Vem är du? Frågade barnen
Jag svarade att jag heter Mauno och att jag då och då dyker upp för att se att de är snälla.
…Ligger helt rätt i tiden.
Så går det när brorsan stylar, lockar och gräver i sminklådan.
Träffade Dansken igen. Vi gick vår vanliga runda och efter gårdagens snack om Milano var det dags att avverka senaste Köpenhamnsbesöket. “Jag var ute med H och hela fem män försökte få med mig hem. Nej tack, sa jag, men pussade två av dem. Gud, jag är så trött på att bli uppvaktad av tvåor och treor (på en skala 1-10), jag menar, jag förväntar mig inte att bli stött på av en nia eller tia eftersom jag själv inte är en sån. Men en femma eller sexa nån gång vore ju kul.”
Naturligtvis knäppte vi en massa bilder medan vi diskuterade morgonens våldtäkt på en 19-årig kille i Skärmarbrink. “Alltså… jag förstår inte…” började Dansken och tänkte efter ett tag innan han fortsatte: “jag förstår inte hur de hinner få på kondomen.” “Men käre vän! Det är klart att de inte använder kondom. Inte glidmedel heller. Fatta!”
“Och det här med Midsommarafton”, sa Dansken, “det var ju på en fredag i år och när jag kollade i kalendern såg jag att midsommar var på en fredag förra året också!” Jag förklarade med viktig röst att aftonen infaller på en fredag mellan den 19:e och 25:e juni.
Dansken har mycket vackert hår och jag kan avslöja att han just nu använder schampo från Body Shop. “Jag tvättar håret varje dag”, deklarerar han, “men använder aldrig någonsin balsam.”
En av mina favoritvyer i Stockholms innerstad.
Love it.
Hit går man om man vill se pattar eller kanske köpa en rosa dildo.
Uppdatering: Danskens fotbollsdrama.
En gång när Dansken var på en fest gick han ut med hunden som bodde i lägenheten där festen pågick. När han var på väg in sprang hunden före och när Dansken kom upp till en våning där en dörr stod öppen klev han in och antog att han var i rätt lägenhet. Han slog sig ner i soffan bredvid ett gäng heterograbbar som satt och tittade på fotboll. “Kanske kom de just till festen”, tänkte Dansken och satt kvar ett tag. Snart insåg han dock att han befann sig i fel lägenhet. Han reste sig och sa: “Ja, jag ska nog gå nu”. “Hej då”, sa grabbarna och Dansken gick upp en våning. Där satt hunden framför rätt dörr och väntade.
Den som har träffat Dansken ser det extremt roliga i denna historia.
Han ligger så fint i Hundvaktens extremt tjusiga fåtölj.
Ja, vi var där idag + promenerade i 2 timmar. Allt för att hålla söndagsångesten samt tanken på att Mello är över borta.
Jag fick ny frisyr idag förresten. Ser ut som 21.
Frillan:
Jag måste göra något åt situationen!
Jag satt i godan ro och arbetade då min chef plötsligt klev in (på kaffejakt, väldigt mycket handlar om kaffe nuförti’n) och jag sträckte mig diskret efter gubbkepsen men insåg att det skulle se galet ut om jag mitt i konversationen kastade på mig den.
Jag sparar ut, vill jag ha ett plakat som säger. Jag vill ha synthfrilla! Lång, vacker lugg som fladdrar elegant i sensommarvinden. Uppklippt i nacken.
Tänk den dagen! Jag och Y och Sebbe på picknick i Vitabergsparken. Vi äter sallad och kex och ost och dricker rödvin. Vi ligger i skuggan och lyssnar på staden. Sebbe ligger och tuggar på sina karameller samtidigt som han spanar in parkens hyndor. Jag ligger med huvudet i Y:s knä och han pillrar mig i håret. När jag reser mig upp och kysser honom får den varma augustivindpusten min fina lugg att dansa sin elegantaste vals i vinden. Y kastar sig över mig och hånglar ner mig i gräset. Sebbe rusar upp då han tror att det är lek på gång. Sedan går vi hem.
Ja, så får det bli. Men först ska jag dit.
47 dagar kvar.
Ert ord är min lag.
Ni röstade fram min nya frisyr och eftersom jag är en man som står vid sitt ord presenterar jag härmed bevis på att jag gjort som jag blivit tillsagd.
1. Raka av dig helskägget 2. Smek ditt lena tryne.
3. Gnid in det välgörande serumet (som finns i hårfärgsförpackningen) i toppar + på speciellt slitna partier. 4. Kleta på ett tunt lager vaselin längs hårlinjen i ansiktet, vid öronen och nacken för att undvika färgfläckar på huden.
5. Blanda färgen. I detta fall L’oreals ljust guldbruna färg. 6. Fördela jämnt över håret. Lite extra bakom öronen.
Dagen efter. Insmord med brun-utan-sol för att motverka en blek look. Voila!
Hårdramat
Jag hade ju ordnat Londonlook men vantrivdes i mitt bruna hår och trivs en popfjolla inte med sitt hår känns allt dåligt. Jag beslutade mig därför redan på måndagskvällen för att ordna tillbaka mina blonda lockar men pga att vi av någon anledning var tvungna att lämna hotellet väldigt hastigt var jag tvungen att tvätta ur blekningsmedlet på tok för tidigt, vilket ledde till att jag såg ut som en fläckig orangehårig punkare.
Dagen efter gjorde jag ett nytt försök och blev nöjd med resultatet.
Konserten
…var underbar. Tänk 15 000 unga, ärtiga töser och 5000 glada bögar. Vi skrek oss hesa. Vi dansade och vi sjöng och stämningen var magisk. Att se Spice Girls på hemmaplan var något alldeles, alldeles extra. Grafiken på bakgrundsskärmarna var enastående och flickorna både sjöng och dansade bra. De såg genuint lyckliga ut. Varje gång Victoria Beckham hade en solorad överröstades hon av publikens massiva, kärleksfulla jubel.
We love dem Spice Gals.
Efterfesten
…på G-A-Y Late var ljuvlig även om vi kände oss en smula förvirrade till en början. Se här:
http://www.kimmilrell.se/2007/12/21/london-del-2-tisdag-what-goes-on-in-london-stays-in-london/
Hej!
Dagen i korthet: vaknade, hinkade i mig kaffe, fick besök, fixade (seriös) Londonfrisyr, promenerade till Skanstull med R och Sebbe. Handlade. Frös. Gick hem. Åt vegefärs framför tv:n.
Nu ska jag slösurfa. Sebbe sover.
Näää, vad har du gjort?
Tror du att du är mer sexig som så där bögblond?
/Man, 31, Stockholm
Nu är jag nyrakad och fin. Det är renande. Behöver du en nystart så ska du börja med att raka av dig håret.
Nu ska jag berätta om gårdagens händelser. Det började med att jag kände för att gå ut och DANSA, bara tokdansa. (Vem behöver gymkort när det finns dansgolv?) Det visade sig att ingen ville följa med så jag tog på mig mina danskläder (nåja) och åkte till det bästa gaystället på fredagar: Club Connection. Där är det alltid någon man känner. Plus underbar personal och fantastiska DJ:s. Och mycket riktigt träffade jag några bekanta + att Linda Havre kom dit en timme innan de stängde. På ett dansgolv kan man släppa alla sina bekymmer och dansa sig fri. “Dancing is the ultimate expression of joy”. Bara på ett gayställe kan hela det fullpackade dansgolvet hela texten till Madonnas kommande singel (i detta fall underbara “Sorry” som de börjat köra på radio nu, den släpps i februari och Pet Shop Boys gör dansmixar av den). Club Connections härliga DJ:s spelar en bra blandning av dunka-dunka, listpop och schlager. Sedan fick jag syn på ingen mindre än Jari Sillanpää, Finlands starkast lysande stjärna (och med i Eurovision 2004 med “Takes 2 To Tango”). Har sett honom förr och han är nog glad över att kunna röra sig anonymt i Stockholm eftersom det säkerligen inte är så lätt för honom att göra det i Helsingfors. Såg honom + hans, antar jag, pojkvän i somras på Pride. De ser glada och kära ut. Sånt gillar vi. Jag gick fram och frågade artigt om han kunde tänkas fotograferas med mig (”du är typ min mammas idol”). Det gjorde han så gärna.
Det kändes som att alla var ute igår. Både gamla ex, gamla hångel och gamla idioter. Som han som ibland går runt med ett radband. Han är så oattraktiv. Han försökte, mer eller mindre, våldta mig en gång för många år sedan. Han lyckades dock inte. Han har säkert en muslimsk fru hemma som sitter och väntar medan han ränner ute och försöker få sig lite sex med unga pojkar samtidigt som han fördömer homosexualitet. Usch, jag avskyr sådana människor.
Sedan, svettig efter allt dansande, satte jag mig i en taxi och åkte hem. Nu ska jag raka av mig håret eftersom jag fortfarande inte bestämt mig för vad jag ska ha för frisyr och jag ser ut som en risig buske just nu.
Så det blir ingen frisyr alls.
Ikväll ska jag träffa Linda Havre för att kolla in ett ställe som hon planerar att ha sin 30-årsfest på. Sedan ska jag träffa mitt ex R och hans pojkvän på min favoritkrog Torget. Ska även träffa min vän PG. Och kanske går vi till Club Connection ikväll också.
Tidernas bästa danslåt: Madonna “Into The Groove”. Ingen slår den! Hennes allra första singel, “Everybody”, är god tvåa.
Like
Senaste kommentarer