Dagens ”Don’t you Aftonbladet me”

Sverige 2010.
En får ju skämmas.
Comments closed.
Visst är det härligt att vi trots allt är tillåtna att se utländska, lite mer nyanserade, dokumentärer!
Så se dessa två.
Comments closed.
Det är Förintelsens minnesdag och länkarna är därför fler än på länge. Efter att ha läst dem allihop ska jag nu läsa ut en av böckerna jag köpte igår. Återkommer till den senare.
Ta även en titt på förintelsemuseet Yad Vashems hemsida. Jag var där en halv dag förra året men nämnde det bara som hastigast. Det var fasansfullt och oerhört ångestframkallande. Men viktigt.
Comments closed.
DN fortsätter sin ensidiga propaganda. Inte ett ord om hur palestinierna själva stoppar hjälpleveranserna.
Men what’s new? Inte mycket.
Se detta klipp:
Fokus Israel Nyheter 2010-01-14 from Fokus Israel on Vimeo.
Lyssna för tusan på Konflikt i P1!
Comments closed.
Jag läste om det på jpost.com igår och såg de kommande svenska rubrikerna framför mig (jag hade rätt) och tänkte blogga om det, men hann just läsa Fred i Mellanösterns briljanta artikel i ämnet så… Jag länkar istället.
Comments closed.
Israels yta är 22.000 kvadratkilometer, medan övriga länder i regionen utgör över 7 miljoner kvadratkilometer. Israel syns knappt på kartan… Läs Dick Erixons briljanta inlägg Att förstå Israel.
Comments closed.
Att det igår var ett år sedan israelerna fick nog av Hamas raketer uppmärksammas här och där, men som vanligt heter det ”Israels krig i Gaza” osv. Inte ett ord om varför.
Tack och lov finns det en ny site som skapar lite balans: 2922 sömnlösa nätter. Namnet syftar på de åtta år som Israel besköts av Hamas raketer innan israelerna slog näven i bordet.
Comments closed.
Och sista.
Och jag har ätit indiskt och sett på Sex and the City hela kvällen. Ha en fantastisk helg.
Och jag fick en fantastisk julklapp av jobbet, men det var ändå bossens fina ord som gjorde mig gladast.
Det var för övrigt samma boss som lämnade den där fina lappen.
I förra veckan presenterade israeliska medier läckta detaljer ur vad som sannolikt var den förra israeliska regeringens förslag till palestinierna. Dåvarande premiärminister Ehud Olmert ska ha berett ett förslag som skulle ha inneburit en framtida palestinsk stat omfattande motsvarande 99,3% av territoriet utifrån 1967 års gränser. Och ett delat Jerusalem. Palestinierna ska ha nekat. Igen. Vilka är oresonliga? Läs mer i SvD.
En palestinsk stat bestående av Västbanken och Gaza med östra Jerusalem som huvudstad är vad palestinierna erbjudits av Israel och avböjt. Mer än en gång. Senast i september 2008. Läs mer i Sydsvenskan.
Den israeliska dagstidningen Haaretz avslöjar hur Israels förre premiärminister Ehud Olmert ville byta mark med palestinierna i ett utkast till fredsavtal. Läs mer i DN.
Och det börjar bli väldigt ljust när jag tänder dem.
Har legat i snön idag. Skönt, men Sebbe tyckte att jag var omogen.
Och fattar ni hur hårt det blåser på Stockholms broar? Jättehårt!
Och…
Ibland måste man sortera bland såväl vänner som uppdragsgivare.
Inget konstigt med det.
Nu lyssnar vi på fantastiska Yerushalayim shel zahav (Jerusalem of Gold) – en sån där låt som ger en styrka, med den fantastiska Ofra Haza. RIP.
Och jag har inte det minsta ont i armen efter svinvaccinet. Trött är jag dock efter denna dag som började med ett ryck klockan 04:50.
Nu: årets sista tripp till Ullared. Snart: sova.
Typisk söndag, eller vad?!
Ser feelgood-filmer, spelar lite musik, gosar med Sebbe (som är trött efter gårdagskvällen) samt chattar lite.
Funderar på att börja se SATC-boxen från början. För vilken gång i ordningen vet jag inte riktigt.
Nu ser vi fram emot en ny HÄRLIG vecka!
Juderiet fortsätter.
Och sojakorv. Lite småhungrig men strax åker vi iväg och äter lyxig middag. Måste bara hitta nån elegant blus att dra på mig.
Nej, jag kan inte avsluta dagen med ett neggoinlägg, så här kommer ljuv musik! Några av mina hebrefavoriter!

Amir Fay Guttman ”Yom Acharon”<-- Het bögpop.
Harel Skaat ”Afilu She’srefot” <-- Kanske den bästa balladen någonsin!
Dana International ”Tachlom” <-- Kanske min absoluta favoritlåt. SÅ bra!
Sarit Hadad ”Ksh’halev Boche” (även känd som ”Shma Israel”)<-- Satt på ballen i TLV och sjöng med. Aaah.
Ping Pong ”Burger Ranch”<-- Konst!
Ofra Haza ”Yerushalaim Shel Zahav”<-- Tidernas finaste stämma!
Boaz Mauda ”Parparim”<-- Åh, så fint!
Shiri Maimon ”Hasheket Shenish’ar” <-- Förmodligen den bästa ESC-låten ever!
Game Boys ”Eshmor Et Libi”<-- Bra pojkpop!
Hadag Nachash ”Hine Ani Ba”<-- Ska det rappas så ska det rappas på hebreiska!
Yehonathan ”Balaiula Cham Baka’its”<-- Så ska en bögartist presenteras!
Frid över jorden. Frid över himmel och hav. I varje hjärta hos människa och hund. Och alla andra.
Om ni undrar vad jag gör (klart ni undrar och antecknar) så förbereder jag mig för chanukka. Mycket upptagen och engagerad är jag.
Kopierar från Wikipedia (ja, ni hör ju hur upptagen jag är!):
Chanukka (hebreiska: חֲנֻכָּה, tiberianska: Ḥănukāh, vanligtvis stavat חנוכה och uttalat [ˈχanuka] på modern hebreiska), också känd som ljusets fest eller invigningsfesten, är en judisk högtid som varar i åtta kvällar från 25 kislev till 3 eller 4 tebet – det vill säga vid nymåne i november-december, och som firas till minne av Judas Mackabeus återinvigning av Jerusalems tempel år 165 f.Kr. sedan det under maccabéerupproret befriats från de seleukidiska härskarna.
Enligt traditionen fanns olja till templets lampor för en enda dag, men Herren såg till att oljan räckte i de åtta dagar som behövdes för att få fram ny tempelolja. Channukka varar därför i åtta dagar, och varje kväll tänds ljus till minne av detta under – ett ljus den första dagen, två den andra, och så vidare.[1][2] Dessa åtta dagar är dock inte helgdagar så till vida att sabbatsbuden gäller, utan snarare en utdragen fest.
Till chanukka hör, synnerligen bland ashkenaziska judar, en traditionell leksak i form av en snurra, dreidl (mod. hebreiska sevivon)[3], och maträtter av mjölk (såsom semuljepudding) och/eller friterade i olja (såsom sufganiot och latkes), man äter också karp, en tradition som förekommer även i östeuropa till julen. Under Chanukka tänder man ett ljus varje kväll i chanukkastaken (hebr. חַנֻכִּיָּה, Hanukiah), en åttaarmad ljusstake med plats för ett nionde ljus, som kallas tjänaren (shamash), och som används för att tända de övriga.
Chanukka upplevs ofta av den ickejudiska världen som ett alternativ till den kristna julen. Detta främst beroende på att chanukka ofta inträffar vid jultid, beroende på hur den judiska kalendern står i förhållande till den kristna. En annan likhet är tändandet av chanukkaljusen med ett nytt ljus för var och en av de åtta dagarna. Möjligen inspirerade denna sed till adventsljusen inom vissa grenar av kristendomen.
Slutkopierat.
Frågor på det? Nej, jag tänkte väl det.
Så nu säger vi

Läs även andra bloggares åsikter om judendom, chanukka, hanukkah

Jag och Sebbe fick sällskap på lunchpromenaden. Mycket trivsamt och mycket trevlig runda.
Vi besökte den tjusiga synagogan och eftersom jag är powerbloggare så knäppte jag några foton.
En karl klev fram. ”Jag arbetar som säkerhetsvakt här, kan jag hjälpa er?”
”Nej, vi promenerar bara”, svarade jag.
Då fick han syn på min eleganta israkeps. Han sken upp och kommenterade den.
”Jag har köpt den i Israel”, kvittrade jag.
”Du har kanske varit där flera gånger?” undrade han och jag svarade att det har jag sannerligen.
Sedan önskade han oss trevlig helg.
Jag log på både in- och utsida. Han var naturligtvis fantastiskt vacker och mycket judisk.

Dagens mail kommer från mitt ex.
Vi har lekt en rolig liten lek ända sedan vi träffades. Kortfattat går den ut på att vi fotograferar (och mailar) allt vi ser som har något att göra med den andres hemland.
Vi är ju sådana fans av varandras länder.
Vissa knarkar, super, boxas, samlar på frimärken eller nåt annat knäppt – vi fotograferar. Inget konstigt med det.
Här ser vi således Sveriges generalkonsulat i Jerusalem.

Jag är inget stort fan av Netanyahu, men talet han igår höll inför FN:s generalförsamling var fantastiskt. Fantastiskt!
Any time an Arab leader genuinly wanted peace with us – we made peace.
(…)
We want to live side by side with them. Living in peace. Living in prosperity. Living in dignity.
Gårdagskvällen blev en mycket trevlig historia. Yrde runt i köket i timmar och bjöd så småningom på en Rosh Hashana-middag med tydlig touch av Kim: ris med russin, mandel och lök (ett måste), falafels som jag rullade och dränkte i vitlök, sallad med tahinidressing, hummus och pepparrotsröra, fylld aubergine, champinjoner stekta i en massa vitlök, stuvad spenat, fylld paprika och naturligtvis äpple som dippades i honung.


Därefter tid för eftertanke!
Doing Rosh Hashanah ”right” isn’t an easy task. It’s often painful to be honest with yourself, acting like a detective, rooting out your less-than-honorable thoughts, words and deeds. With Rosh Hashanah, Judaism makes this process easier by providing a time of year devoted to this exploration. At Rosh Hashanah, all Jews undergo this self-exploration together so that no one person feels like they’re on their own.
Rosh Hashanah is the time to pull out your calendar, review your year, and consider:




Sebbe älskade ballongerna. Hahaha. Ännu har ingen smällt, men det är nog nära nu. Sista bilden: så här soligt är det minsann idag. Sommaren ger sig inte.
Rosh Hashana (ordagrant årets huvud) är den judiska kalenderns nyår och markerar årsdagen av skapelsen. Helgen firas de två första dagarna i månaden Tishri. Rosh Hashana inleder de tio botdagarna, som ägnas åt att man tänker över sitt liv och ber om förlåtelse för fel man begått under det gångna året. De avslutas med Jom Kippur – försoningsdagen. Det är helt enkelt tid för försoning och eftertanke.
Enligt den judiska kalendern börjar dagen när solen går upp och den tar således slut när solen går ner. Alltså börjar det nya året – 5770 – i Stockholm klockan 18:39 i kväll.
Det blir en festmåltid med mycket söt mat (i hopp om ett sött nytt år). Mer om det imorgon!
Kort och koncist med festlig musik:
Läs mer om den judiska kalendern och om Rosh Hashana. Ännu mer finns här. Tack till Judiska ungdomsförbundets fantastiska kalender.
לקוראי הישראלים: שנה טובה ומתוקה
Ja, detta var tidernas första hebreiska inlägg på Kim Milrell.se.
Vi snackar ändå 2,04% av läsarna.

(Översatt från engelska)
Vän: Hej hej, hur är det?
Jag: Jo, det är ok.
Vän: Ville bara höra vad du ska göra i helgen!
Jag: Hmm… På lördag ska jag fira det judiska nyåret.
Vän: Oooh, och hur ska du göra det?
Jag: Det enda jag är säker på än så länge är att jag ska äta äpple och honung, utöver det vet jag inte ännu. Jag köpte honung redan igår.
Vän: Ja, det var ju bäst eftersom du har det där judiska ålderdomshemmet två gator bort! Kanske tar honungen slut på din lokala butik!
Jag: Exakt! Man vet aldrig. Äpplena måste dock vara färska och fina. Så har du inget att göra i helgen kanske du vill komma över och fira Rosh hashana med mig?
Vän: Ja, det låter kul. Jag är ju inte judisk men…
Jag:…Men liksom.. vem är det?!
Vän: (Hahaha) Exakt!
Jag: Det är ju trots allt alltid kul med nyårsfirande!
Vän: Absolut! Speciellt om det är det judiska!
Jag: Då hörs vi om saken senare i veckan. Puss babe.
Vän: Ok. Gos.

Vissa tycker att jag är besatt och andra tycker att jag är konstig, men what’s new? 34½ år av den vetskapen får mig att rycka på axlarna. Jag är bara glad att jag har en hobby.
Medan andra unga, stiliga män i min ålder spenderar sina lediga dagar med att knarka och göra berusade kvinnor på smällen, och inte minst sprida klamydia, sitter jag hemma och lär mig om nästa judiska högtid. Jag vill veta allt! Sådan är jag som person. Det är allt eller inget, och jag kan erkänna att det ibland är jobbigt att vara sådan.
I helgen är det dags för det judiska nyåret och det ska firas!
Som jag skrev en gång: jag trodde i många år att jag inte gillade traditioner. När jag blev vuxen insåg att det gör jag visst det – jag är bara uppväxt med ‘fel’ traditioner.
Så det så.
Det jag främst gillar med judendomen är att den hänger med i tiden. Och att den är mer än en religion – även oreligiösa kan vara redigt judiska. Det gillar jag.
Återkommer i ämnet.
Senaste kommentarer