Min älskade syster + man och barn besökte mig som hastigast. Mycket trevligt. Plötsligt hade jag en massa barn i mitt kök – och lika många mjölkmustascher.
Naturligtvis åkte perukerna fram – det är ju kul att ha en fjollig gudfar i storstan. (Minns Mauno från i somras.)
Finalvecka! Samtliga inlägg bär mellorubrik!
Och nu blir det allsång! Fatta vilken underbar låt! Texten! Jag säger texten!
Alla har glömt
Text & Musik: Peter Himmelstrand
Towa Carson, trea i Melodifestivalen 1967
Sen du for
Så har min spegel glömt bort hur du såg ut
Nu får den aldrig se dig
Telefonen har glömt bort hur du lät
Och ingen talar längre om dig med mig
Alla har glömt
Men inte jag
För varje ensam natt så minns jag mer
Alla har glömt
Men inte jag
Jag påminns om dig av snart allt jag ser
Dina tunga steg har golvet glömt bort
Din kropp kan soffan inte längre minnas
Kudden har glömt bort de tårar jag grät
Var finns de spår som ändå måste finnas
Alla har glömt…
Dörren kommer inte längre ihåg hur du slet upp den
Ivrig att få se mig
och gitarren inte sångerna om allt skönt och vackert
Som du skulle ge mig
Alla har glömt….
Jag påminns om dig av snart allt jag ser
Finalvecka! Samtliga inlägg bör mellorubrik!
Idag öppnade H&M sin första israeliska butik, i Azrieli Center i Tel Aviv. Det blev kaos. Se filmsnutten här. Hahaha. HA HA HA. Det går bra för H&M.
Finalvecka! Samtliga inlägg bär mellorubrik!
Visst vinner Salem Al Fakir på lördag?
Visst hoppas vi det?
Visst vill vi inte skicka Anna Bergendahl som förvisso har en fin trudelutt, men nog är den tjatig och på tok för tam för Eurovision?
Visst älskar vi Jessica och skulle bli glada om hon gick och vann, men nog skickar vi hellre en lite fartigare låt?
Visst skulle vi älska att skicka Timoteij, men förmodligen skulle den svenska texten få en urvattnad engelsk syster och sådana fasoner tål vi inte.
Visst har Darin en fin ballad, men som sagt… fart och fläkt är bättre.
Okej okej, bara inte vidrige Johnson och supertradige Jöback, tack. Och inte Manboy. Fatta att Kempe satt på sin kammare, vässade pennan och skrev Manboy! Fy fasiken så patetiskt.
SALEM AL FAKIR:
Finalvecka! Samtliga inlägg bär mellorubrik!
Nu ska vi snacka lite sömn och drömmar.
De senaste veckorna har jag sovit SÅ gott och så långt är allting bra, men jag har varit så trötter, så trötter. På morgnarna har jag snoozat i hela 40 minuter vilket lett till stress och, naturligtvis, risigt morgonhumör.
Jag har somnat i soffan vid 21 på kvällarna! Fatta.
Ser fram emot söndag – då blir det sova av.
I natt drömde jag om ingen mindre än Måns Zelmerlöw. Jojo. Vi var ihop (gubbsjuk är jag kanske, men å andra sidan är ju grabben vansinnigt brådmogen) och vi satt i en taxi i Jönköping (!) och jag råkade lägga handen på hans lår. ”Nej, nej”, sa Måns och nickade mot backspegeln, ”taxichauffören kan se!” Vi klev ur och promenerade i den kolsvarta natten mot vårt hotell och jag råkade snudda vid hans axel då jag var på vippen att snubbla i mörkret. ”Nej, nej”, sa Måns, ”ingen får se!”
Vi bodde i varsitt rum på hotellet – ingen fick ju se att vi var ett par!
Det slutade med att jag dumpade honom. Sån är jag. Du kan heta Måns Z och vara stilig som få men det spelar ingen roll om du inte kan stå för den du är. Och hör sen!
Finalvecka! Samtliga inlägg bär mellorubrik!
(Nej, jag insinuerar inte att Månsy är fjolla. Jag drömde bara!)
Ni kanske undrar hur Sebbe mår efter sjukdomsdramat? Jo tack, han mår mycket bättre. Ja, han är nästan helt återställd. Den där sörjan jag sprutar in i hans mat, Metacam, stinker verkligen (men gör susen). Ett par dagar kvar av kuren och sen så..!
Här bjuder jag på några bilder från helgens schlagerturné.
Finalvecka! Samtliga inlägg bär mellorubrik!
Tanttidningar är verkligen roliga ibland. Fantastiska bilder.
(Ur senaste numret av Amelia.)
Finalvecka! Samtliga inlägg bär mellorubrik!
Så där ja. Arbetsdagen är avklarad och nu vandrar jag hemåt igen. Men jag vandrar inte enbart hemåt. Nej, nej. Jag vandrar även genom eld, genom vind, genom vatten, jag ska vandra på min väg mot kärleken, över hav, över land, genom natten, när jag tvivlar så försöker jag igen.
Finalvecka! Samtliga inlägg bär mellorubrik!
Snart kommer nog mina två kollegor M & K, som sitter en respektive två dörrar bort, och ber mig stänga av musikhelvetet.
Ja, det är sånt här jag lyssnar på idag; när våren ligger i luften krävs rediga gammelschlagers. Man kan ju inte låta bli att bli glad (och sjunga med). För övrigt så växte Pernillas Jag vill om du vågar rejält under gårdagens solskenspromenad hemåt.
Finalvecka! Samtliga inlägg bär mellorubrik!
Hur gick det med gårdagens motionerande? Jo, det gick strålande. I vårsolen dansade jag hemåt med vindarna i seglen och låt mig säga att jag kände mig fjäderlätt; dels tack vare att jag hade bar asfalt under mina rejäla grabbafötter nästan hela vägen hem, men inte minst på grund av att de tunga vinterskorna stannat hemma och långherrunderbyxorna låg i väskan. Skönt. 11 050-457=10 593 kilokalorier kvar. Jag vill påpeka att jag inte räknar med alla mina turer med Sebbe – nej, de är ju ganska långsamma.
Finalvecka! Samtliga inlägg bär mellorubrik!
Här får ni en bonusbild: dagens outfit. Jag vet att jag är er modeguru.
Samtliga plagg har minst tio år på nacken. Fashion!
Jag har 10 890 dagar kvar till pension.
Jag har levt i 1961 fler dagar än jag har kvar till nämnda pension.
Sebbe har levt i 1517 små dagar. :-)
Jag har varit singel i 285 dagar.
Jag har inte (grov)hånglat på 232 dagar.
Det är 50 dagar kvar till Tel Aviv.
Jag vill gå ner 20 kilo på 50 dagar, vilket betyder 0,4 kilo per dag. Jag bränner 650 kilokalorier när jag går till eller från jobbet. 34 av dessa 50 dagar är arbetsdagar. Skulle jag promenera varje dag så skulle jag bränna 22 100 kilokalorier, men det kommer jag inte orka. Låt oss säga att jag strosar varannan dag: 11 050 blir det då.
Det är endast fem dagar kvar till finalen. Bara en sån sak.
Det var dagen i siffror det.
Finalvecka! Samtliga inlägg bär mellorubrik!
…okej, nu överdrev jag lite. Men låt gå.
Vad jag vill komma fram till är att eftersom det äntligen är finalvecka så ska alla mina rubriker komma från Melodifestivalen. Fräsigt va?
Ingen mår så bra som jag – i morse avbokade jag mitt återbesök hos tandläkaren. Jag har inte ätit smärtstillande på hela helgen! Käften känns fortfarande lite ”konstig”, men inte så ond som förr. Det ska firas med en extra smarrig lunch. Och ser ni att solen skiner på det där speciella vårviset? Visst är det fantastiskt? Visst är det en underbar men ack så sann klyscha att vi uppskattar sådant mer och mer ju äldre vi blir? Lite lillgammal har jag alltid varit, men nu håller jag nog på att växa in i rollen som medelålders. Jag ser verkligen fram emot att få se vårens första blomma kringla sig upp ur en springa i asfalten (jag lär börja gråta).
Åh, livet känns gott och jag tror bestämt att något härligt väntar bakom nästa hörn.
Finalvecka! Samtliga inlägg bär mellorubrik!
Godmorgon.
Jag frågade just favoritflatan på jobbet: hur ska du fira internationella kvinnodagen?
Svaret lät inte vänta på sig: schlickafittahh.
Ja, jag älskar mitt jobb och mina kollegor.
Underbara Harel Skaat gör mig inte besviken – självklart är det fyra fantastiska låtar han den 15 mars framför i den israeliska uttagningen till ESC. Midtempo och stora känslor – ja, Harel gör det han gör bäst.
Det är alltså Harel Skaat som framför samtliga fyra finallåtar, vilka presenterades på hans hemsida idag söndag. Det israeliska uttagningsformatet växlar ju lite från år till år (förra året gick det dock till på samma sätt som det kommer göra i år – då var det som vi alla minns Noa & Mira Awad som så vackert sjöng sina sånger).
Men hur ska jag kunna hitta min favorit?
”Closer” (Le’hitkarev)
Uppdatering: kanske är ”Closer” min favorit. Hmm. Fantastisk.
”Towards You” (Ela’yich)
”Away” (Le’an)
Uppdatering 2: ”Away” är ju fantastisk! Jag säger bara sluttonen!
”Words” (Millim)
Mina damer och herrar.
Jessica har idag gått förbi Timoteij på min finallista. Lyssnade på henne på repeat när jag var ute med Sebbe, och varje gång växte den mer och mer och mer. ”I Did It For Love” berör.
Nu ser finallistan ut som följer.
1. Jessica Andersson ”I Did It For Love”
2. Timoteij ”Kom”
3. Darin ”You’re Out Of My Life”
4. Salem Al Fakir ”Keep On Walking”
5. Anna Bergendahl ”This Is My Life”
6. Pernilla Wahlgren ”Jag vill om du vågar”
Sedan följer fyra riktiga skitlåtar:
7. Peter Jöback ”Hollow”
8. Ola ”Unstoppable”
9. Andreas Johnson ”We Can Work It Out”
10. Eric Saade ”Manboy”
(Apropå att det hängde på håret – nu ska vi bara få henne att byta klänning också…)
Att Jessicas röst skrovlar sig 00:36 in i studioversionen, då hon sjunger ”again”, är konst. Arty. Fantastiskt.
Klockan är bara tolv och jag har redan hunnit med en massa.
Långpromenad med herr Sebastian.
Varit och handlat.
Diskat ett berg.
Tvättat.
Läst tidningarna.
Chattat.
Duschat.
Nu lagar jag lunch och ska njuta den till gårdagens Andra chansen. Mycket nöjd med utgången av den förresten.
Är på väg till schlagerturnéns femte stopp och jag vet att ni undrar vad jag har på mig. Jag är klädd i militärkläder och rosa vantar – inget konstigt med det.
Nu håller vi på Alcazar och Jessica. Men… De duellerar ju mot varandra. Fuck också.
Söt.
/(Bildlös) Man, 39, Stockholm
Svar: Tack. Du också kanske?
Varsågod. Inte direkt. Vill du ha bild?
/(Bildlös) Man, 39, Stockholm
Svar: Jag vill alltid ha bild. Bildlösa gör mig nervös.
Den israeliske böghunken Yehonathan har släppt ett remixalbum och eftersom jag alltid skriver om honom och hans mp3-släpp här så måste jag göra det även denna gång (nej, han sponsrar mig ej).
På ”The Remix Album… Remember When” finns tio remixade dängor + 6 bonusmixar/förlängda versioner och nedan finns mina korta utlåtanden att läsa.
Vi avslutar med originalversionen av Remember When:
Läs även andra bloggares åsikter om yehonathan, hebrepop
Efter att ha ugglat i hundparken halva morgonen promenerade vi hemåt. Sebbe ville gena på ett ställe vi brukar gena på. ”Nej”, sa jag. ”Det går inte.” Envisa hunden lade sig helt sonika ner. Som ett barn skrek han ”jag vill gena!”
Till slut förstod även han att snöberget stod i vägen.
Melodifestivalen 2010: 1-32, om jag får bestämma.
Min vinnare:
Men den är utslagen, så jag hoppas på:
Del 6: Felparkerare.
Jag har inget körkort, men jag är rätt säker på att man inte får ställa sig mitt i gatan. Ännu konstigare är det att bilen får stå kvar; vi är nu inne i vecka 2.
När du blir uppvaktad av en tjugoåring*… fatta. Nån som är född 1990.
Nittonhundranittio.
1990.
(Fy fan.)
Han säger att han vill kyssa dig.
Du svarar: ”Jag kan inte hångla nu för jag har just dragit ut en tand. Fatta så gubbigt. Farbror tandlös här.”
Dagens tips från mig till dig.
*Förutsatt att du själv är hundratals år äldre. Är du 21 så go for it, baby.
Sverige 2010.
En får ju skämmas.
Comments closed.
Hetero-Jompa och jag kom fram till att för några år sedan tipsade jag om goda drinkar och om fräsiga krogar. Idag tipsar jag om hälsosamma maträtter och lågprisbutiker. Mitt senaste tips är en ost jag hittat på Lidl – en fetakopia skulle man nog kunna säga. Den heter något i stil med ”Greek style bla bla cheese” och den smakar kalas! På bilden: ugnsstekt vitlöksklyfta + nämnda ost – en smaksensation!
Igår var vi i hundparken och till min enorma glädje skuttade Sebbe runt som vanligt. Jag hoppas, hoppas att han snart är återställd och att han inte har ont. Jag hoppas, hoppas att antibiotikan gör susen och jag hoppas, hoppas att det antiinflammatoriska, smärtstillande medlet gör vad det ska.
Och så här ser det ut när jag preparerar Sebbes lunch med Metacam. Igår ville han dock inte äta och det slutade med att jag fick spruta in en dos i ovannämnda ost. :-)
Själv börjar jag få ont i njurarna (?) och levern (?) efter att ha ätit smärtstillande mer eller mindre nonstop sedan i början av december. Men vad kan jag göra åt saken? Inte mycket. Den där Denise svarade till slut och jag ska tillbaks till käftis på måndag.
Bonusbild: ”arg lesbian”.
Like
Senaste kommentarer