På kvällspromenaden träffade jag alldeles nyss en ca 13-årig gosse. Han kom susande på sin båge och han hojtade:
- Ursäkta!
- Ja?
- Skulle du kunna köpa ut cigg åt mig?
- Börja inte röka!
- Men snälla…
- Absolut inte! Det tog mig 20 år att sluta (stark överdrift som bara ploppade ut ur käften min).
- Jaha. Okej. Tack ändå.
Föräldrarna till denna lilla mulattgosse med brett smil och vita (mjölk?)tänder förtjänar ett pris då de uppfostrat honom till en sådan artig kis (”ursäkta”, ”skulle du kunna…”, tack ändå”).
Nästan så han var värd en hel limpa cigg.
Kanske gjorde jag en insats – kanske blir han nu inte en slav under denna helvetiska drog!
Tidigare samhällstjänst: klamydiatestet!
Du gjorde definitivt en insats genom att inte köpa cig åt honom. Det var bra tycker jag.
Men tänk att farbror fortfarande ser ut som ”en av grabbarna”. En sån där yngling som gossarna tror att spelar i samma lag. Ha ha ha.
Farbror ser väl hyvens ut och det gillar förstås rekorderliga gossar. :0)
En medborgare räddad… bara några miljoner kvar… Du gör en insats Kim. Det är mer än jag kan säga om mig själv…
Och kanske berättar han för sina kamrater: ”Träffade en gubbe som sa att det tog 20 år att sluta röka!”
”Nääe!”
”Jo, så vi börjar inte va?”
”Nä, okej då. Fuck cigg!”