Idag startade Stockholm Pride och tidningarna svämmar över av artiklar.
Tyvärr råkade jag återigen läsa kommentarerna (se länkar nedan) från medborgarna och de får mig som vanligt att vilja emigrera. Hur kan människor i detta upplysta samhälle vara så korkade och fördomsfulla? Det är dagens fråga.
För två år sedan skrev jag ett inlägg med titeln Jag svarar svenska folket. Jag rekommenderar det.
Och så angående alla bilder på hysteriskt klädda människor i pressen (med all respekt – jag älskar er) så kan vi konstatera att de allra flesta bögar (och flator och drugor och bis) är lika tradiga som jag – klädda i jeans och t-shirt sitter vi hemma om kvällarna och ser dokumentärer på webb-tv, medan vi drömmer om tvåsamheten. Okej?
Some people are gay – get over it.
Länkar: DN DN DN SvD SvD SvD SvD AB AB Exp DN DN DN Syd DN DN SvD SvD SvD AB SvD SvD SvD DN DN AB Exp SvD


Ingrid – Du drar fel slutsats… den här diskussionen bevisar att heteronormen behövs =)
Richard – Ja du bräker bara ur dej allt som är PK att säga för en svensson att tycka =) och de ”vetenskaper” du hänvisar till är subjektiva och statsstödda med order från bidragsgivaren (staten) om vilken slutsats man bör komma fram till…
den ända forskning jag litar på i Sverige och liknande länder är den som handlar om strikt naturvetenskapliga ämnen som matematik, alternativ energi eller kemi…
men alla sociala frågor där man gör ”vetenskapliga utredningar” på svenska universitet har en klar agenda: ”att komma fram till att homoadoption är bra om inte tom bättre än vanlig adoption”…. eller att ”könsrollerna är till största delen skapade av kulturen” osv osv… typiska klyshor som ingen annan än hippies tror på….
http://www.youtube.com/watch?v=eXqiJLZm-DI&feature=related
@Marco Diamani
Eller också tycker jag faktiskt det jag skriver :)
Du litar inte på svensk forskning som inte handlar om naturvetenskap, men du tror på sagor :)
@Marco Diamani
Menar du att homosexuella ska tvingas att vara singlar resten av livet, att de inte ska få leva med den de älskar? Jag kan inte förstå vad man har med andra pars kärleksliv att göra? Vad gör det dig om de grälar om korken till tandborsttuben, storhandlar tillsammans på Coop Forum, tröstar/peppar/uppmuntrar varandra, pussar varandra godnatt, skriver söta/sura sms till varandra, planerar sin kärlekssemester, älskar etc, sånt som de flesta par gör. Det är väl deras sak? Varför ska samhället eller nån annan lägga sig i det? Av det du skriver verkar det som om du inte än fått uppleva förälskelse, att älska och att bli älskad av en käresta. Kanske har du inte heller upplevt hur det är att ha föräldrar som älskar varandra och visar det eftersom du tycks se äktenskapet mest som nånslags kärlekslös barnalstringsfabrik där det bara handlar om försörjning och amning etc, inte att älska varandra. Att vara kär och förälskad går inte att jämföra med kärleken till föräldrar eller syskon. Det är en helt annan kärlek. Ska heterosexuella som inte kan få eller inte vill ha barn inte heller få gifta sig, om nu äktenskapet endast ska vara till för barnalstring?
Jag tycker att alla borde få uppleva hur det är att älska någon och att bli älskad. Det tycker jag att även din kompis i hemlandet borde fått göra. Om han levt i Sverige, tror du inte att han gjort andra livsval om han givits möjligheten? Om han hittat sin livs kärlek och fått gifta sig med honom? Hade han nöjt sig att vara singel resten av livet då?
@Richard
Jag vander mig mot begreppet ”fobi”, inte mot homosexualitet, men det missar ju du saklart, provocerad av mina oppna asikter rorande folk engagerade i hbt-rorelsen.
Har man en fobi sa innebar det att man bar pa en omotiverad och irrationell radsla for nagonting som egentligen ar ofarligt – i alla fall i situationen (en spindel pa teve innebar ingen fara, men en spindelfobiker kan reagera lika starkt for det, darav lider han/hon av en fobi). Sa nar begreppet ”homofober” anvands pa era motstandare sa sjukdiagnosticerar ni dem, och anser att de ej har tillgang till sin rationalitet, och forst nar de besitter den sa kommer de att forsta att hbt-rorelsen eller ”hbt-manniskor” ar helt ofarlig och, antar jag, till och med valdigt trevlig och beundransvard. Om jag sjalv vore homosexuell sa hade jag ogarna blivit stamplad som sinnessjuk for att jag hade den laggningen jag hade, pa samma vis sa upplever jag idag att jag inte vill bli stamplad som sinnessjuk for att jag har de asikter jag har.
Att ”hbt-personer” har blivit starkt diskriminerade ”forr i tiden” hade mycket att gora med att de var i ett starkt underlage, nar det galler det offentliga samtalet, darav var det enkelt att sjukforklara dem, helt enkelt nedvardera dem. Att samma sak sker idag mot de som tar avstand fran hbt-rorelsen anser jag ar ett tecken pa att samma sak pa ett markligt vis borjar ska at motsatt hall, aven om jag aldrig tror att homosexualitet kommer att bli normen i samhallet, trots att hbt-rorelsen med dess budskap om att den motsatta normen ska ”krossas” uppenbarligen langtar dithan.
@Vladimir Ilyich Ulyanov
Du har helt rätt i att ordet fobi är helt fel att använda sig av i detta sammanhang. Tragiskt bara att det är det du lägger ditt fokus o engagemang på, att man använder sig av fel ord.
Dock handlade väl inte min kommentar till ditt förra inlägg speciellt mycket om huruvida ordet fobi är rätt eller fel att använda. Det jag försökte framföra i det inlägget var snarare att jag tycker det är extremt märkligt när man, som du gjorde, påstår att några hundra tusen människor har samma åsikt enbart pga att de alla råkar vara hbtq. På samma sätt påstår jag att du har samma åsikt som alla andra icke hbtq människor i Sverige, dvs du anser att jag inte skall ha samma rättigheter som du pga min sexuella läggning. För så tycker väl alla icke hbtq?
Min uppfattning är att diskussionen (den seriösa, inte den som förs av fanatiker på båda sidor) idag definitivt inte handlar om att sjukförklara någon som inte anser att homosexualitet är en normalvariant, precis som heterosexualitet, bisexualitet etc. Den handlar om att framföra argument som bygger på fakta och inte känslor, religion etc.
Din uppfattning att hbt-rörelsen strävar mot en homonorm delar jag heller inte. Att krossa heteronormen handlar inte om att ersätta den med en homonorm. Strävan är snarare att det inte skall finnas någon norm alls, varken hetero- eller homo.
@Richard
Jag nöjer mig med att först konstatera att både hetero- och homomänniskor lever tillsammans sina enda liv på denna jord och att vi heterosexuella som är i majoritet inte alls behöver känna något hot från homosexuella, vare sig män eller kvinnor, vilket dock inte är fallet vad gäller rättrogna muslimer, dvs islamisterna. De som från barnsben lär sig att att alla icke renläriga, dvs bokstavstrogna muslimer, inklusive alla andra med eller utan religionstillhörighet liksom homosexuella, svin och som bekant hundar inte har något existensberättigande. Detta är ett faktum och nödvändigt att jämnt tänka på, men framförallt inom en snar framtid. Jag tänker på valdagen den 19:e september och riksdagsvalet. Utan några illusioner ska vi ha klart för oss detta både hetero och alla HBT-grupper att SD inte är homofientligt, däremot med rätta islamkritiskt och kritisk till den asyl- och anhöriginvandring som pågått sedan minst ett par decennier av muslimer till vårt land med en liten befolkning som precis som världen i övrigt inte kommer undan stora förändringar av framtidens arbetsmarknad och BNP-kurvor som för evigt begraver fantasier om ett återuppståndet 1900-tals industrialiseringsuppsving med alla jobbtillfällen, per automatik reglerat av miljökrav och globala ekonomiska självklara begränsningar vad gäller tillverkningar, export och import, vilket i sin tur blottlägger sanningen att om galenskaperna tillåts fortsätta så blir det dels för många som ska dela på kakan för att vi ska kunna prata om välfärdsland, dels att det demokratiska parlamentet kommer tvingas bort till förmån för en diktatorisk teokrati, nämligen islam. DET ska jag bidra till att förhindra eftersom jag tänker längre förbi den egna naveln på mina barn och barnbarn. DET tycker jag att alla ska göra. Därför kommer jag rösta på Sverigedemokraterna. Var och en av oss hittar sina egna skäl till att rösta in dem i riksdagen där de behövs för att ge de kvarvarande riksdagspartierna tillräckligt med råg i ryggen för att förändra politiken och värna den svenska demokratin och vad som hittills uppnåtts av fri- och rättigheter. Slutligen, jag är stolt far till en homosexuell dotter som jag älskar mycket.
Pingback: Väl rutet om den svenska bloggsvansen | Kim Milrell.se