Jag började med att gå ut med sopsorteringen och därefter tog Sebbe och jag en extra lång promenad. Fåglarna sjöng sina vackraste sånger och vattnet blippbloppade som ljuv elektronisk musik och solen den bländade. Underbart.
Det enda störande momentet var allt skräp och alla sopor och alla flaskor och påsar som ligger där ute. SKÄRP ER, ERA JÄVLA AS.
Nu ska jag jobba.
Vist är det för jävligt. Ser ut som ett bombnedslag nu när snön äntligen är borta. Då kommer allt skit som folk slängt fram…o så tror vissa tydligen att det bara är att fylla på med ännu mer skit.
Allt går åt helvete.
Mmmmm du är hunken och jag skrattet på Pontes blogglista… :-)
Det hunkiga försvinner med åren, men ditt vackra skratt består.
Oslo i ett nötskal! Som vanligt tar jag med mig lite extra skräp i hundpåsen när jag är ute. Jag har ännu inte gett upp.
Dito. Fimpar, plast och glas. Men snart ger jag upp!