Jag sitter ensam på kontoret (okej, det finns nån inne på ett annat rum långt där borta) och det är alldeles tyst. Bedövande tyst. Och det är underbart. Älskar tystnad och det är väl ännu ett ålderstecken.
Nyss var jag nere på byn och handlade lite inför helgen. I mina slyniga stövletter ilade jag runt och jag måste säga att ni ser väldigt fåniga ut när ni är på ”klappjakt”. Tagga ner! Varva ner. Nästa människa som gnäller över ”julstress” får smaka på magisterns pekpinne.
Är det ok att gnälla över att jobbstressen överskuggat en från att känna den traditionsenliga julstressen då? ;)
Det är alltid ok att gnälla över jobbstress. PK och bra. :)
Julstress har aldrig legat för mig. Stress över huvudtaget är inget för mig ;)
Tystnad har vi gott om här på landet… Ibland nästan kusligt tyst så man tom hör tystnaden…
Nej, stress är inte min grej heller. Finns bättre och viktigare saker!
Fan vad julstressigt det är!!!! Får jag smaka käppen nu???
Du ska få så mycket käpp, Perra.
Du ska inte kunna gå på en vecka
Pingback: Kim Milrell.se » Aha, Östermalm ska det vara